Utmaningar för ideella föreningar
Under min tid som ordförande i Klubb Maritim har jag ofta ställts inför frågan om nya styrelseledamöter – både i
vår egen styrelse och i våra avdelningar. Det är en utmaning som många ideella föreningars valberedning delar
idag. Här vill jag dela med mig av mina tankar och slutsatser i denna svåra fråga.
I Sverige har ideella föreningar länge spelat en viktig roll, både lokalt och nationellt. De har burit traditioner
vidare, skapat gemenskap och erbjudit meningsfulla aktiviteter. Men många föreningar, inklusive vår egen, står
nu inför ett växande problem: det blir allt svårare att hitta och behålla engagerade personer till styrelseuppdrag. En
bidragande orsak är den höga medelåldern bland medlemmarna.
Klubb Maritim har vuxit fram ur starka intressen, historiska sammanhang och ett djupt engagemang. Men
medlemmarna har åldrats, och allt färre yngre söker sig till föreningen. Det påverkar inte bara vår framtid, utan
också möjligheterna att rekrytera nya styrelseledamöter. När antalet aktiva minskar och medelåldern stiger blir det
svårare att hitta personer som vill eller orkar ta på sig uppdrag. Många äldre medlemmar har varit engagerade
länge och sitter på stor erfarenhet, men de tvekar ofta att ta på sig nya roller, särskilt om de redan haft flera uppdrag.
Engagemanget finns ofta kvar, men det påverkas av hälsa, ork och livssituation. Många vill stödja föreningen men
känner att styrelsearbetet är för betungande – eller att till exempel digitala verktyg är för svåra att hantera. Det kan
leda till uppgivenhet och passivitet.
En fråga jag ofta ställer mig är varför yngre inte engagerar sig på samma sätt som tidigare. Unga människor
idag har tillgång till ett stort utbud av aktiviteter, nätverk och digitala plattformar. Traditionella föreningar kan
därför upplevas som mindre relevanta. Tidsbrist, krav på flexibilitet och konkurrens från andra engagemang gör
att färre vill binda sig till styrelseuppdrag. Detta förstärker åldersobalansen och gör rekryteringen ännu svårare.
Styrelsearbete innebär ofta stort ansvar – för verksamheten, ekonomin, juridiken och kommunikationen. Det
kan bli för mycket för de få som engagerar sig. Dessutom kan bristande digital kompetens bli ett hinder, både för
det löpande arbetet och för att välkomna yngre medlemmar. Många ideella föreningar är stolta över sina traditioner
och arbetsformer. Men om vi vill attrahera nya personer måste vi våga förändra oss. Motstånd mot förändring kan
hämma initiativ och göra det svårt för nya att komma in och påverka. Det kan leda till stagnation och en känsla av
utanförskap. Om vi inte lyckas rekrytera nya styrelseledamöter kan det få allvarliga konsekvenser: minskad
verksamhet, sammanslagning med andra organisationer – eller i värsta fall att föreningen upphör.
För många medlemmar är lojaliteten stark, men kan också kännas som en börda. När engagemanget bygger
på plikt snarare än glädje är det svårt att hitta motivationen. Samtidigt är det ofta känslan av gemenskap och
meningsfullhet som får människor att ändå ställa upp.
Ja, läget är svårt, men jag ser några möjliga vägar till anpassning eller förändring:
- Dela upp arbetsuppgifter så att fler kan ta ansvar utan att bli överväldigade.
- Använd digitala verktyg för att underlätta och göra informationen tillgänglig.
- Sök aktivt efter nya personer med engagemang och kompetens – även utanför den egna kretsen.
Det finns säkert ytterligare tankegångar bland våra medlemmar, och jag tar gärna emot förslag och idéer i
ämnet hitta och behålla engagerade personer till styrelseuppdrag.
Med vänliga hälsningar
Werner Stoppenbach