Här kan du göra efterforskningar om allt möjligt sjöfartsrelaterat. Det finns många obesvarade efterlysningar. Scrolla ner och se om du känner igen något. Har du svar på någon efterlysning, maila till webmaster, så skickas svaret vidare till den som frågar.

En sida med information om hur man forskar om fartyg och sjömän.

Flera svar från Janne Hermansson, museichef på Sveriges Sjömanshusmuseum, på efterlysningar om M/S Ester, S/S Vida, S/S Lister och S/S Bore. Stort tack!

Letar du uppgifter om fartyg? Då kan hemsidan Fakta om fartyg vara till hjälp. Den drivs av Klubb Maritims medlem Mikael Asklander.

Film om andra världskrigets sjömän: Dokumentärfilmaren Maj Wechselmann har gjort en film om vad som hände med svenska sjömän under andra världskriget. Filmen heter ”Rapport från de drunknade och de glömda”. Filmen kan köpas direkt av Maj Wechselmann via mail till henne på adress maj.prod@telia.com. Filmen visades i Sveriges Television 1996.

 

Ångfartyg i Linköping

Lage Lindén undrar över tre ångfartyg från förra sekelskiftet: ”Jag har de bifogade vykorten som jag fått i arv efter min far. Bilderna är från Linköpings hamn i början av 1900 talet. Jag har försökt hitta uppgifter om fartygen som finns på bilderna, men har inte lyckats. Så jag vänder mig till er, i hopp om att få veta lite mera om dessa fartyg. På bilden till vänster ser man fartyget Sigfrid, jag antar att det är SS/ SIGFRID. På  bilden till höger med Linköpings hamnkontor är det troligtvis fartyget LINKÖPING till vänster och fartyget BROKIND till höger. Någon som vet något om dessa fartyg?” (Klicka på bilden för att se vykorten i större storlek.)

 

Den färgblinde kaptenen på kanalbåten

Lars E Johansson skriver: ”Jag söker information om kapten Bille. Förnamnet kan ha varit Bo. Han lär ha tjänstgjort som styrman på Ångfartygs AB Göta Kanals ångare S/S Pallas under 1930-talet. Han tillhör kanalens kända kaptener genom att han lär ha tagit skepparexamen, men då det därefter visade sig att han var färgblind fick han tjänstgöra endast som styrman.”

 

RederimärkeRederimarke

Känner du igen detta rederimärke? I så fall vill Anders Hansson väldigt gärna veta vad du vet om detta. Klicka på bilden för att se den i större format.
Svar 2017-01-23 från Ingrid Bell: ”Det måste vara rederiet Nordstjärnan”.
Tidigare svar från Bo Nilsson och Göran Mörby: Nyköpings Motorbåtsklubb.
Vi tackar för dessa svar!

 

Rederiet i Västervik

Håkan Karlsson i Västervik undrar: ”Känner någon till  Västerviks Rederi AB med Nils F. Nord som redare? Rederiet bildades 1918 i Västervik och ägde 1919 skeppen Rolf, Anna och Ebba och troligtvis två till. Men 1929 finns rederiet inte med i Skeppslistan. Nils F. Nord var samtidigt disponent på Västerviks Varv som verkade till 1944 men det är en annan historia. Jag har nyligen börjat undersöka lite om rederiet. Skulle gärna vilja veta mer om båtar, historier och rederiet.”

 

En färja

Roy Johansson har en efterlysning om en färja: ”På Arendalsvarvet  byggdes två färjor med byggnummer 908 och 909. Jag har hittat uppgifter om 908 PRINSESSAN VICTORIA, men kan inte hitta vad som hände med 909  som väl levererades till STENA? Har någon uppgifter om denna?”
Svar 2016-12-05: Svar från Jan-Olof Rasmusson: ”GV 909 sjösattes 1981-05-22 med namnet Prinsessan Birgitta. Ägdes av Rederi AB Gotland 1996-1999 under namnet Normandy. Gå in på Fakta om fartyg och Rederi AB Gotland så finns alla uppgifter om GV909 där.” Tack för svaret!

 

Skeppsporträtt av Erik Hast

Marcus Brännström söker information om skeppsporträtt av Erik Hast, Helsingborg: ”Nästa år är det 70 år sedan konstnären Erik Hast från Helsingborg gick ur tiden. Har ni några målningar av Erik Hast i er ägo? Eller känner ni till något museum eller annan institution som har sådana målningar? Tacksam för alla uppgifter om motiv, datering, teknik, mått i centimeter och – kanske viktigast – var målningen finns idag. Erik Hast var min farmors farbror och född 1872 i Ullbergsträsk, Jörns socken, Västerbotten. Under perioden 1904–1940 målade han åtskilliga fartygstavlor i olja på duk eller i akvarell eller blandteknik på papper. Han lär även ha varit bildhuggare och skulptör, dock har jag hittills inte påträffat några sådana arbeten av hans hand. Erik Hast avled 1947 i Gustav Adolfs församling, Helsingborg.”

 

Förlisning på Vättern 1945

Tage Andersson söker information om en fartygsolycka på Vättern: ”Det förliste en båt på Vättern, året var 1945  och namnet är jag osäker på men Diamanten eller  Linnea. En av ägarna var Karl Henning Patrik Johansson, född  19070814, enligt en uppgift jag har följde han med båten i djupet. Har ni någon historik om den händelsen?”

 

Kuriren

Sören Carlin Lindskog söker uppgifter om Kuriren av Kubikenborg. Fartyget ägdes av Rederi AB Höfding i Sundsvall som 1903 köpte Kuriren från Danmark. Han undrar: ”Finns det uppgifter om denna ångbåt och dess besättning? Jag är mycket intresserad av uppgifter om kokerskan som fanns ombord i slutet av 1907 och början av 1908 och om det går att få fram uppgifter om Kurirens resor till Lybeck under tiden från december 1907 till januari 1908. Jag har hittat fem sjömansrullor för tiden 1906 till 1909 och undrar om det finns mer uppgifter än dessa sjömansrullar?”

 

Vad kostade maten på Vikinglinjen?

Pekka Sörensen är pensionerad journalist och postgradual forskare i sjöfartshistoria vid Åbo Akademi. Han efterlyser information om Vikinglinjen på 50- och 60-talet och skriver så här:
”I juni 1959 inledde nybildade, åländska, Rab Vikinglinjen trafik Sverige-Finland på linjen Gräddö-Mariehamn-Korpo med till ‘bilfärja’ ombyggda s/s Viking (ex Dinard). Viking och hennes redare Gunnar Eklund (och Slite-bolaget som inledde en vecka senare) gick ut med en tuff priskrigspolitik gentemot de s k  samseglande rederierna (Svea, FÅA, Bore) som hade helt dominerat Ålands hav sedan sitt kartellartade samarbetsavtal från maj 1918.
Min fråga är: Vad kostade maten ombord på s/s Viking sommaren 1959? I turlistor uppges noga vad passagerar- och bilbiljetterna betingade i pris, men inte ett ord om maten! Ingen vet. Inte sjöfartsmuseerna (Åbo och Mariehamn), inte dagens Viking Line, inte nära släktingar till Gunnar Eklund. I litteraturen finns bara uppgifter om matpriserna på s/s Ålandsfärjan som Gunnar Eklund introducerade 1963 efter att han hade brutit med Rab Vikinglinjens storägare och skandalen med Vikinglinjens första nybygge. Jag har ännu inte kollat 1959-60-årgångarna av Norrtelje Tidning, inte heller Uppsala Nya Tidning, tänker mig att i dem måste det rimligtvis ha ingått  journalist- och passagerarkommentarer om s/s Viking. Min efterlysning i saken – nyligen publicerad i pressen på Åland – har inte heller gett något, hittills. Till saken hör att de samseglande alltid uppgav även matpriserna i sina turlistor.”

 

Skonerten Niels Juel

Christer Palmeréns farfar Arvid Jonsson var skeppare i skonerten (brigantinen) Niels Juel i början av 1900-talet. Skutan ägdes av skeppsmäklaren Axel E Madsen från Söderhamn. Nu undrar han om det finns några bilder och artiklar om detta fartyg?

 

Fullriggaren Mathilda

Fredrik Fredlund letar efter en fullriggare som hette Mathilda. Han har sett en tavla på henne för många år sedan.
Svar 2016-08-29: Birgitta Ljungberg berättar att hennes mormors far Carl Rebetsky var kapten på Mathilda och hon har också en målning av fartyget. ”Enligt min mamma är det Australiens kust man ser bakom Mathilda och det lär vara utanför Perth. Det målades åtminstone två tavlor då, en till rederiet (i Sundsvall, tror jag) och en till kaptenen. Carl Rebetsky köpte sedermera Mathilda, Mathildamen då hade redan  många frakter övertagits av ångfartygen och det var inget ekonomiskt lyckat köp…”. Vi tackar för detta svar!
Tillägg 2016-08-31: Nu har vi även fått en bild på både Mathilda och kapten Carl Rabetsky med Hustrun Maria samt barnen Signe, Märta och Carl. Klicka på bilden för att se den i större format. Tack Birgitta Ljungberg!

 

M/S Vera och M/S Västvåg

Roger Björkegren skriver så här: ”Min morfar Knut Pettersson var född 1926-03-24 på Gotland. Jag letar efter besättningsmän som seglade på M/S Vera från Skärhamn 1943-44. Främst en man vid namn Rune. Känner ni någon som seglade med M/S Västvåg från Skärhamn 1944-45 är även det intressant.”Vastvag_historia
Svar 2016-08-29: Jani Lundqvist berättar att han äger båten idag men känner inte till så mycket av dess historia. Viss information finns i boken Saltviks slip & hamn. ”Från 1943–48 kan dessa namn komma fram: Albert Nilsson, Linus Olsson, Karl Erik Pettersson och Fredrik Nilsson. Bifogar också bilden från boken.” Klicka på bilden föra tt se den i större storlek och läsa texten. Stort tack för detta svar!

 

Allegro

Ulf Börjesson undrar om Gävlefartyget ”Allegro” med ett ”P” i skorstenen. Vilket rederi/ägare det hör till och om fartygets historia.

 

Redare Tyden

image1image2Erik Eklund undrar om någon känner till hans släkts rederi i Stockholm: ”Min mors morfars mormors föräldrar hette Tyden i efternamn och hade ett rederi i Stockholm. Jag är nyfiken på om det finns något kring deras rederi, vilka fartyg, rutter etc. Alla info är av intresse.” Bilden på rederiflaggan kommer från fartygsmålningen. Klicka på bilderna för att se dem i större storlek.
2016-06-25: Vi har fått ett uttömmande svar från Bo Jershed. Stort tack för detta!

 

Kanalpes

Anne-Marie Alnebo skriver: ”En släkting gick till sjöss 1915 och det första fartyg han var på  hette Lars-Olof. Så här beskriver han den: ‘Ångaren var en så kallad kanalpes, eftersom den gick upp Trollhätte kanal samt upp i Vänern, och var endast några hundra ton stor.’  Har förgäves sökt information om den.” Finns det någon som har information som kan hjälpa henne?
2016-06-07: Krister Bång i KM Göteborg har följande svar: ”Fartyget byggdes 1907 vid Södra Garn på Göta älvs strand med namnet Lars Olof för Handelsbolaget Andersson & Lindberg i Göteborg. Hon såldes redan i april 1909 till Ångfartygs AB Skattkärr i Göteborg ett bolag som hade många bemärkta personer i sin styrelse. Nämnas kan Henrik Löwenadler som hade en grossistfirma och bland annat ansvarade för frakterna för tändsticksfabriken i Jönköping; A Th Assmundson som var storredare för det mindre tonnaget i Göteborg. Han övertog efter första världskrigen varvet i Strömstad, samt ångbåtskommissionären Carl Engström i Partille som också ägnade sig åt fiske med ångtrålare. I februari 1917 överfördes äganderätten till Rederi AB Örnen i Göteborg med ungefär samma ägare. I februari 1918 såldes fartyget vidare till Oscar von Nolting i Vänersborg. Han drev Vänersborgs Tändsticksfabrik. Det var inte slut med tändstickorna i och med honom ty redan i december 1918 såldes fartyget vidare till Jönköping & Vulcans Tändsticksfabrik i Jönköping. I maj 1922 såldes båten till Rederi AB Freja i Stockholm och fick namnet Freja VI. Detta bolag ägnade sig bland annat år att frakta asptimmer från Mem vid Slätbaken till tändsticksfabrikerna i Jönköping och Tidaholm (omlastning i Hjo). I maj 1942 såldes ångaren till Glücksmanns Metallaffär i Göteborg och fick sitt sista namn, Vrakaren II. Hon användes sedan för att forsla metall från fem vrak till bolagets anläggning i Göteborg. Efter kriget såldes hon till upphuggning i Göteborg vilket intygades den 16 januari 1946.”
Stort tack för detta svar!

 

Förlisning 1916 vid Kosteröarna

Danskregistrerade skonaren/galeasen ”Sarpen” (tidigare ”Freia” 1914) byggd i danska Marstal 1892 förliste/strandade 1916 på sin rutt mellan norska Sarpsborg och Strömstad utanför Kosteröarna varvid danske kaptenen och skeppspojken omkom, endast styrmannen överlevde och bör troligen varit vittne i sjöförklaringen som hölls därefter. Skeppet bärgades och 1917 hamnade hon i svensk ägo.  Är det någon som har närmare upplysningar om detta och/eller tidigare uppgifter om skeppets öden och äventyr under åren 1892 – 1916? Hälsningar, Fred-Erik Olsson
Svar 2016-04-16: Skutan Sarpen lever fortfarande som skolfartyg i Simrishamn och är i mycket god kondition. Ägare är Simrishamns scoutkår. Jag har samlat på mig lite information om skutan. Däribland ur Dansk Söolykkestatistik, hälsar Lars Erik Johansson.

 

Cometa

Ryno Sigstedt undrar om någon kan vaska fram information eller foton på Norska SAL-fartyget Cometa. Han skriver: ”Jag bodde i Argentina och när jag flyttade tillbaka till Sverige som 15-åring fick jag plats som mässegutt. Resan gick från Buenos Aires till Oslo där jag mönstrade av i maj 1964. Numera bor jag i Rio de Janeiro sedan 1997.”

 

F d lotsbåten Tonga

tongaAsger Nørlund Christensen från Danmark undrar över båten Tonga: ”Der er tale om lystbåden ‘Tonga’, som idag ligger i Danmark og trænger til en kærlig hånd. Tonga skulle være bygget i 1915, måske ved Oscarvarv i Lomma og have sejlet som lodsbåd fra Lomma. På et tidspunkt bliver den solgt til en privatmand, som sejler den til Tonga-øerne i Stillehavet, hvor han kurtiserer den lokale prinsesse. På Tonga omdøbes båden og for det nuværene navn. Der skulle efter sigende være skrevet om rejsen i nogle rejsebreve bragt i et svensk nøjesseglar blad. Jeg håber, at I kan hjælpe mig.” Klicka på bilden för att se den i större format.
2016-02-09: Vi har fått svar från Mathias och Martin Ravanis och jag som driver företaget Nyhamns Såg- & Båtbyggeri: ”Tonga är byggd på Gustafssons varv 1915 och köptes av Per Kempe och Rolf Järnmarker i Mölle för cirka 15 år sedan. De hade stora planer och ville rigga om båten till sin ursprungliga gaffelrigg men det blev inte mycket av detta. Båten, som var i ett fint skick när de köpte den, förföll alltmer och den såldes så småningom till Danmark. Vi är intresserade av att ta hand om den om ingen annan kan eller vill. Ägaren får gärna ta kontakt med oss, om han vill se vad vi gör kan han titta på vår hemsida: www.nyhamnssag.se. Vi har sett en ritning på båten från en av de tidigare ägarna, Per Kempe i Mölle. Vi kan kontakta honom och få all information av honom om den nuvarande ägaren vill.” Stort tack för detta!

 

Valborg

Rami Wirrankoski skriver: ”Jag undrar om någon kan hjälpa mig att få lite mera uppgifter om ett exsvenskt fartyg, som Matti Pietikäinen hittade 1974 i Tonga. Han skrev en artikel i Svensk Sjöfarts Tidning nr 37/1976. Frågan gäller m/aux VALBORG (WALBORG), byggt 1897 i Assens. Jag har bara Sveriges Skeppslista 1933 och 1955, men inga tidigare eller nyare till 1962, då hon köptes av Bo Gösta Berg i Karlshamn. Efter detta är hennes saga klart. Finns det någon som vet alla hennes ägare före 1962?”

 

Ångfartyget Lovisa

Åke Nilsson har en släkting med namnet Gustaf Otto Nyström, född 4/9 1880 i Västanfors församling och död 29/1 1911 genom drunkning. Dödsort är Tuborg i Danmark. Han var anställd på ångfartyget Lovisa från Motala. Nu undrar Åke Nilsson om det finns det någon uppgift om fartyget eller om det finns något foto.
2016-01-06: Svar från Lennart Hagbjer som skickar denna bild:

Lovisa

Klicka på bilden för att läsa texten.

 

Sverre Nergaard/Sten Sture

Lotta Boström undrar om det fartyg, som ursprungligen hette Mount Vernon och byggdes 1900 i Bergen, har några systerfartyg som inte är skrotade eller sänkta. ”Kan det finnas någon/några kvar någonstans i världen?”
2016-01-06: Per Branthle svara så här: ”Bergen mekaniske verksted, som ju byggde Mount Vernon/Sten Sture har byggt en mängd fartyg. Eftersom många konstruktioner vid tiden var ganska snarlika så är det nog här ev. systerfartyg får sökas. På denna sida finns en inkomplett lista över deras byggnationer: https://no.wikipedia.org/wiki/Bergen_Mekaniske_Verksted. Även på skipshistorie.net finns en mängd information om fartyg hos olika rederier m.m. Här är t.ex. fartyget som senare blev Sten Sture: http://skipshistorie.net/Fruktskip/Tekster/UKJ10119000100000%20MOUNT%20VERNON.htm och det fartyg som fick påföljande varvsnummer, S/S Bjørn: http://skipshistorie.net/Risor/RIS410ThorvaldHansen/RIS41019000100000BJORN.htm. Hitintills har jag emellertid ej funnit några lastfartyg som överlevt 1950-talet, det är påfallande många av varvets byggen som är krigsförlista under i huvudsak första men även andra världskriget!” Stort tack för svaret!
2014-04-24: Mats Karlsson svarar så här:  ”Rederi Ab Eruths bildades 1923 och ägde under sin “levnad” 5 st fartyg och inga finns kvar idag (förutom som vrak). Dessa var Sten Sture (1), Bengt Sture, Nils Sture Sten Sture (2) och sist Sven Sture. Rederiet var otursföljt med haverier. Ur historisk synvinkel är Bengt Sture idag ett av våra mest intressanta fartyg. Hon sänktes av ryska ubåten SC-406. När befälhavaren på ubåten, E. Ya. Osipov, förstod att han sänkt ett svenskt fartyg beslöt han att ta upp de 7 överlevande i ubåten och föra dem i land. Svenskarna behandlades väl i ubåten, rörde sig fritt, åt med övriga besättningen och spelade domino med ryska sjömän. Svenskarna fick även uppleva ett dramatiskt ögonblick när ubåten den 1/11 sänkte den finska ångaren AGNES från Mariehamn med sista torpeden. Nu behövde ubåten nya torpeder och den nerviga återfärden till rysk hamn gick genom minfälten i Finska viken. Att ubåtskaptenen visat mänsklighet och tagit upp överlevande i sin ubåt kan inte setts med blidka ögon från ryska myndigheters sida. Detta var ett klart regelbrott och svenskarna utgjorde ett betydligt större ”problem” som levande än döda. Det slutliga ödet, för de överlevande från BENGT STURE, lär nog aldrig bli klarlagt. Troligen försvann de och omkom, tillsammans med miljoner sovjetiska medborgare, i något av Stalins många miserabla koncentrationsläger.” Stort tack för svaret!

 

Anna som förliste

Andrew Duthie från Skottland undrar över det svenska fartyget Anna som ska ha förlist i en svår storm utanför den skotska byn St Combs i Aberdeenshire i Skottland. Han skriver att Anna troligen hade en last av timmer när hon gick på grund. Han är tacksam för alla uppgifter om detta fartyg som finns.

 

S/S Sternö

Lotta Malmstedt efterlyser bild på S/S Sternö: ”Jag söker information och bild på S/S Sternö som i början av 1900-talet ägdes av AK Fernströms rederier i Karlshamn. Vad jag förstått så var detta det första fartyget som Fernströms köpte och det lär ha varit byggt 1898 med namnet Julie. I Båtologen 2-93 fanns ett foto och lite information om henne, men jag har bara en dålig kopia på detta. Mycket tacksam för hjälp att få mer kött på benen och kanske en bättre bild på henne!”

 

Amiralen

Åke Jönsson skriver: ”Jag söker information om båten “Amiralen” på 8 läster, enligt mantalslängd. Den var stationerad i Hamburgsund och ägdes av bröderna Johan Petter och Olof Andreasson. På 1870-talet seglade den på västkusten. 1873 fick ägaren kontrakt med Surte glasbruk och seglade med både råvaror och färdiga produkter.
Vad jag gärna vill veta är när och var den byggdes, information av klassningen och när den såldes  alternativt höggs upp. Finns det mer information eller platser där jag kan söka sådan är det givetvis intressant. Min farmors farfar var Olof Andreasson”

 

Vilket fartyg minsprängdes?

Michaela Saax efterlyser information om ett fartyg som minsprängdes 1946. Så här skriver hon: ”Min morfar Göte Eriksson, fyller 90 år denna sommar (2015) och jag vill göra något speciellt för honom. Jag vet att han är väldigt stolt över sin tid som sjöman men det är sällan han vill gå in på detalj. Idag när jag besökte honom fick jag äntligen lite information, som att ena båten hette Wandia och utgick från Helsingborg, den andra båten hette Othem och utgick från Gotland. Jag vet att han blev klar sjöman 1946 och att en av hans båtar/jobb han hade så minsprängdes hans båt och han flöt in på en del av köket tillbaka till land. (Detta är fartyget jag söker). Jag trodde detta skulle vara fartyget Wandia, men det säger inte uppgifterna när man googlar. Så min fråga är, kan någon hjälpa mig att finna detta fartyg? Tydligen var det män som dog, jag vet inte hur många heller.  Men detta ska ha skett direkt efter andra världskriget.”

 

Miltiades

Kent Lidbeck undrar över fartyget Miltiades: ”Har en fråga angående ett gammalt fartyg som hette Miltiades. Min fars farfars far Carl Lidbeck var skeppare ombord i henne. Han var sjökapten och även vice konsul för USA i Göteborg. Fartyget ägdes av Handelsföretaget Dickson. Carl Lidbeck blev pappa till 7 barn i Sverige, varav några flyttade till andra delar i Sverige. Han fyllde 75 år den 11 juli 1901.” Är det någon som känner till Miltiades?

 

Slupar till pansarskepp

Bilder eller annan dokumentation på sluparna till pansarskeppen av Äranklass efterlyses till Forsviks varv. Gärna också berättelser från dem som upplevt sluparnas aktiva liv. Forsviks varv renoverar Sjöhistoriska museets Ångslup 45 från 1901. ”Vi har inte kunnat hitta särskilt mycket dokumentation om de 6 sluparna som byggdes för dessa fartyg” skriver Per Hilding på Forsviks varv. Följ renoveringen här: www.facebook.com/wasa45

 

M/S Faxen

Bosse Larson söker efter information om M/S Faxen och har hittat en del. Kan någon tipsa honom om hur han hittar mer information? Det han redan hittat är följande:
THESEUS 1959 – 1971
Former names :
Nordanvik 1946 – 1950, Faxen 1950 – 1954, Harald Berg 1954 – 1959
Imo : 5358763
Callsign : SVPR
In service : 12.1946
Builder / No : Lindholmens Varv / No 993
Type : General Cargo
Informationen kommer från Sjöhistoriska museet.

 

Okänd bildKvick

Per-Åke Kvick har hittat den här bilden och undrar: ”Bland mina föräldrars gamla bilder fann jag följande på min far när han var inkallad under kriget. Är det någon som vet var bilden är tagen och vilka fartyg är det i bakgrunden?” Klicka på bilden för att se den i större format.
2015-03-08: Svar från Peter Holmström som tror att fotot kan vara taget i Gävle. Det tackar vi för!

 

Samros

Helge Johansson undrar om någon känner till fartyget Samros: “I mina (avlidna) föräldrars  fotoalbum finns en text till ett försvunnet fotografi. Enligt texten skall fotografiet föreställa båten Samros, en träbåt som byggdes i Strömstad cirka 1918 och påstås vara på 600 ton. På första resan till England tappade man propellern ute på Nordsjön och under bogseringen i hårt väder brast bogserlinan två gånger. Man lyckades dock komma i hamn i England och detta skall enligt texten vara någon gång under 1919. Om uppgifterna i fotoalbumet är korrekta eller ej vet jag inte, men eftersom det påstås att min farfar skulle ha varit besättningsman på Samros, så hade det varit kul att i så fall få det bekräftat.”

 

S/S Dana

Dana1896Sebastian Flodenberg vill veta mer om S/S Dana: ”Vraket efter Dana som gick under vid Åkubbs rev utanför Oxelösund 1896 anmäldes hittat av en privatperson/Sportdykare 1968-69. Är det någon som vet vem det var?”

Klicka på bilden för att se den i större format.
2015-03-08: Svar från Håkan Karlsson som har mycket uppgifter om S/S Danas förlisning från samtida nummer av Westerviks Weckoblad. Läs i pdf-fil. Stort tack!

 

S/S Harrisborg

Hans Olsson undrar: ”Finns det några data om Harrisborg?  Hon tillhörde Red. AB Orion, Henning Edling Helsingborg på 1920-talet.”
Svar 2015-01-19: Janne Hermansson, museichef på Sveriges Sjömanshusmuseum, har skickat utförlig information om S/S Harrisborg i en pdf-fil: HARRISBORG Klicka på länktexten för att läsa om fartyget. Tack, Janne!

 

Öländsk sjöfart

Journalisten Sven Ekberg i Borgholm efterlyser er som känner till öländsk sjöfart och seglation vid mitten av 1900-talet. Tillsammans med författaren Johan Theorin och tv-fotografen Niclas Wimmerberg arbetar han med en dokumentärfilm i detta ämne. ”Tonvikten lägger vi på den livliga skuttrafiken under 30-, 40- och 50-talen. Vi intervjuar bland annat gamla skeppare, bästemän och jungmän som var med på den tiden. Har också ett bra material med stillbilder, men efterlyser rörliga bilder på öländska och småländska skutor” skriver Sven Ekberg. Svara gärna direkt i mail till Sven Ekberg.

 

Bergkvara hamnBergkvara Hamn 1955-60

Johnny Andersson vill veta vilket båt detta är: ”Jag har i ett album detta vykort visande norra kajen i Bergkvara från tiden 1955-1960. Närmast ligger en fyrmastad skonare – men vilken?”
Klicka på bilden för att se den i större format.
2014-12-08:  Svar från Charlie Björkman som tror att det kan vara Inger av Härnösand. Han arbetade ombord 1957-1963. Tack för svaret! Kanske någon mer kan bekräfta detta?
2014-12-14: Svar från Anders Andersson som skriver så här: ”Fyrmastskonaren i Bergkvara är 8181 Sonja från Skärhamn”. Detta skriver också Torsten Hagneus som uppmärksammat att det finns en tidigare efterlysning på Sonja. Den lyfter vi därför upp här nu:

Fyrmastaren Sonja från Skärhamn

Vad hände med fyrmastaren Sonja? Det undrar Göran Sandberg som skriver: ”Jag fick följa med som köksassistent sommaren 1959 då hon var hemmahörande i Rönnäng på Tjörn. Hon var en fyrmastad vart skonare som nu gick för maskin. Byggd i Korsör vill jag minnas i Danmark 1923, då fick hon ett fransk klingande namn, ”Du..” någonting. Det måste väl varit ett av de senaste segellastfartyg som byggts? Vi lastade bräder längst upp i Finland, Röytää, som vi gick med till Aalborg i Danmark. Det sista jag hörde om henne var att några lotsar i Göteborg köpte henne, och fann hittills oupptäckta grund. Sen hörde jag att hon sålts till Philadelfia och att där blev hon ett restaurangfartyg. Jag skrev till hamnmyndigheten i Philadelfia och frågade om hon fanns där men fick svaret att de inte visste något om henne.” 2013-02-14, Svar från Jean Gylden: ”Sonja blev restaurang i Philadelphia 1965, med namnet Philadelphia 1700. Restaurangen öppnade den 19 maj och fem dagar senare brann Sonja. Efter återuppbyggnad öppnades restaurangen igen ett år senare. Den 29 november 1967 gav pollarna med sig och sänkte nästan fartyget. Återöppning i februari 1968. Både en anställd och en kund på restaurangen drunknade i samband med vistelse på fartyget. En ny brand inträffade 1970. Efter den branden sjönk hon sakta och låg på botten 1972.” Svar från Jan Hermansson

 

FörlisningBriggenCarl

Ragnar Fast undrar över en förlisning 1872:  ”Min farfars far Anders Magnus Fast var född i Misterhult 1824-03-31. Han blev sjökapten och försvann i ett skeppsbrott på resa från Singapore till Amerika eller Kina. Han är antecknad i dödsboken i Västervik i mitten av juli 1872 tillsammans med 8 andra besättningsmän. Om skutan kom från Västervik måste detta ha varit en stor katastrof för staden och dess invånare. Finns det någon som har lite mer information om skutan och vad som egentligen hände?” .
Svar 2014-09-26 från Håkan Karlsson: ”Fartyget var briggen Carl och var hemmahörande i Västervik. Mer information borde kunna hittas i Västerviks magistrats anteckningar med tanke på att hon hade hemmahamn här, annars riksarkivet. En dödsannons för besättningen var inför i Westerviks Weckoblad den 20 juli 1872.” Stort tack för svaret! Klicka på bilden för att se den i större format.

 

Magnecita

En efterlysning från Arne Gustavsson: ”Under den första halvan av 1940-talet jobbade jag på Spillersboda varv i Roslagen, och var med på bygget av ett skepp som döptes till Magnecita.  Kan ej minnas vem som var beställaren men att orten Höganäs nämndes minns jag. Bygget fördröjdes c:a 5 månader p.g.a. metallstrejken 1945. Finns några uppgifter om detta fartyg?”
Svar 2014-09-28 från Magnus Fast: ”Följande är lånat ur boken “Höganäs, från stenålder till milliennieskifte” en bok beställd av Höganäs kommun och som har tagits fram under ledning av Henrik Ranby.
Där står det följande om Magnesita:  ‘Efter andra världskriget behövde Höganäsbolaget fraktfartyg för transport av kvarts från Dalsland till produktion av eldfast tegel i Höganäs.Den gamla motorgaleasen Mimmi avlöstes därför av Magnesita och Kvartsita, byggda i Spillersboda respektive Råå. De var på 100 bruttoregisterton och kunde lasta 170 ton. Kraven på fartygen var att de skulle anpassas för slussarna i Dalslands kanal, och att de skulle klara sträckan Göteborg-Höganäs i öppet vatten. Dessutom skulle de kunna drivas av  Höganäsbolagets brännolja, framställd av stenkolstjära.’ Sannolikt var det Höganäsbolaget som var beställare av fartygen.
Kvartsita finns fortfarande kvar  och har hemmahamn i Edhultshall alternativt Fiskebäckskil i Bohuslän.”
Stort tack för detta svar!

 

Barken Afrika och S/S Avance

Birgitta Sundahls farmors bror Sven Wedholm (1891-1932) var sjöman och sjöbefäl och tillhörde åtminstone i början Sundsvalls sjömanshus. Hon har två frågor om honom:
1. När Sven gjorde sin första längre resa 1907-08 var han på en bark som hette ”Afrika” är det någon som vet något om den båten, och finns det möjligen någon bild?
2. Den andra frågan är mer dramatisk. 1918 var Sven W med om en torpedering, endast han själv och en till ska ha överlevt. I hans sjömansbok står det ”Tidigare sjömansbok förlorad i samband med S/S Avance’s (?) torpedering 22.6.1918.”  Det är svårt att läsa namnet på båten, jag kan ha läst fel. Finns det något känt om detta? Det bör ha varit en svensk båt, några år senare var han på båtar med namn som S/S Inland och Nyland, och de gick ofta mellan Sverige och England.

2014-08-12: Bertil Hägerhäll har lämnat ett utförligt svar om S/S Avance. Eftersom det är långt ligger det på en egen sida. Stort tack!

 

Broströmsbåtar

NineBrostromsRORVesselsHenrik Forman efterlyser sjöfolk i Broströms 1977: ”Jag önskar komma i kontakt med folk som var med då fartygen i bifogad artikel beställdes 1977. Speciellt intresserad är jag av alla uppgifter som går att uppbringa om Typ A fartygen, som var avsedda för nordsjötrafik, men som tyvärr avbeställdes p.g.a. överetablering. Jag är även intresserad av att köpa broschyrer, foton, ritningar och annat material över alla tre, typerna av fartyg, A-B-C. Det skall enligt uppgift finnas en promofilm ifrån Broströms som närmare beskriver Typ B fartygen, de s.k. ‘Medrofartygen’. Alla svar är av intresse!” Klicka på bilden för att se den i läsbar storlek!

 

S/S Gottfrid

Björn Gundersen i Norge har en efterlysning om S/S Gottfrid: ”Jeg er norsk og lurer på om dere kan hjelpe meg med å finne ut hvilket rederi som eide båten som het SS Gottfried i 1918. Den er nevnt i ”Nordiske Domme i Sjøfartsanliggender”. ”Om aftenen den 14.februar 1918 ankret det svenske dampskib ”Gottfried” i Karmsundet like nedenfor Rosbynakken ved Haugesunds sydgrense.” Skipet ble anklaget for å ha huket fast en telegrafkabel som ble skadet. Min bestefar var los ombord og ble anklaget for ikke å ha hatt kunnskap om hvor kabelen lå. Jeg har ikke klart å finne ut hvilket svensk rederi som eide Gottfried og håper dere kan hjelpe meg. Et annet svensk ”Ångfartyg” ved navn Gottfried ble solgt til norge i 1904 og minesprengt i 1914.” ”1889:   Levert som GOTTFRIED for F. G. Althainz, Stockholm, Sv. 1902:   Overtatt av Rederi-A/B Gottfried Althainz (F. G. Althainz), Stockholm, Sv. 1904:   Solgt til K. J. Knudsen 1914:   27.08.: Minesprengt 27’ Ø 1/2 N Tynemouth. Var på reise Egersund – Blyth i ballast. 8 mann omkom. Jeg lurer på om dette rederiet ”A/B Gottfried Althainz (F. G. Althainz), Stockholm, Sv.” eksisterte etter 1910 og om de muligens fikk bygd et nytt fartyg ved navn Gottfried?”
Svar 2014-06-23: Mats Karlsson har svarat följande på denna efterlysning ”S/S Gottfrid ägdes 1918 av Rederi Ab Gottfrid (Gustaf Erstad) och fartyget hade vid tiden Malmö som hemmahamn. Fartyget byggdes för Rederi Ab Gottfrid i Sunderland 1899 och fick i Sverige Reg.nr: 3502 och sign: JKSC. 1937 såldes hon till Mariehamn, Åland och 1953 såld till Helsingfors där hon döptes om till “Kannas”. 1954 får fartyget tillbaka sitt gamla namn “Gottfrid”. 1955 såld som skrot och därmed upphuggen. Rederiets historik finns väl beskrivet i Båtologen nr.4-1990”. Tack för ditt svar!

 

Fartyget Norden och en förlisning

Britt Petersson har två efterlysningar: ”Jag efterlyser uppgifter om båten Norden som ägdes av en Bengtsson, tror jag, och med hemmahamn Bua på Flatön. Den tog bönderna till Lysekil till torghandeln omkring 1930-talet.  Vet någon något om ett passagerarfartyg från USA som förliste utanför Norges kust på väg till Oslo? Troligen 1920-tal, möjligen tidigt 30-tal. En förlisning med hastigt förlopp. Folk fick kasta sig i livbåtar direkt ur sängarna i nattkläder.” Svar 2014-06-12 från Lennart Persson: ”Min pappa (Harry Persson) och hans kompanjoner köpte Norden, som därmed fick Örn som hemmahamn. Det var någon gång under andra världskriget. Jag har inget minne av att Norden togs omhand av Kronan. Det gjorde däremot ett annat av min pappas fartyg Max, Norden förliste vid Stångehuvud utanför Lysekil och blev totalvrak. Min pappa skulle ta Norden från Norra hamnen i Lysekil till Södra hamnen i Lysekil, när olyckan hände. Jag har fortfarande klart minne av när pappa ringde hem och berättade ‘att han lagt Norden’. Norden kördes med s.k. tjärolja och motorn beckade igen och stannade. Det var två besättningsmän ombord och båda klarade sig. En av dem var min pappa. Jag vill minnas att de blev räddade av tullen eller lotsen; möjligtvis hoppade jungman i sjön och simmade sig till säkerhet. Min pappa skulle ta med sig en cykel men då slog Norden hårt i en undervattensklippa och splittrades. Så den cykeln blev kvar på havsbotten. Under den tiden Norden ägdes av pappa och hans kompanjoner, var den bl.a. bogserbåt för den s.k. Martapråmen, Hushållningssällskapets skolskepp. Den låg i olika hamnar och ombord på den kunde man lära sig sömnad, vävning, kanske också matlagning, Jag var  i 10-årsåldern då och har väl genom åren glömt en del. Men det var lite nostalgiskt  att bli påmind om något som på sin tid var nog så sorgligt. Stort tack för svaret! Svar 2014-05-21 från Ulf Ottgård, Flatön: ”Sjökapten Carl Albert Bengtsson 1873-1960 var Befälhavare och Redare för Motorjakten NORDEN, Bua Flatön. NORDEN var på 15,62 ton. Längd 12,10 m, Bredd 5,13 m, Djup 1,75 m. Klinkbyggd av trä. Spetsig akter. Utfallande stäv. Fiskebåtsregistrerad: LL 701 NORDEN. Passagerarbåtstrafik: Kungsviken – Ängön – Bua – Lunnevik. Till Lysekil varje lördag. Ex. namn ROLF, Strömstad 1915, 22,20 Brutto ton, 13,92 Netto ton. Efter C. A. Bengtsson hade Karl Karlsson och sonen Gustav NORDEN tills kriget bröt ut, då tog Kronan båten, som förliste utanför Stångehuvud. Bild finns i “Skaftö Skriften 13” sid 225.” Stort tack för svaret!

 

Fisketrålaren Calma

Ola Carlsson hade en fisketrålare, Calma, som sjönk 1997 utanför Djurgården i Stockholm. Han fick hjälp av några personer från Norrköping att transportera bort och skrota det som var kvar av båten. ”För något år sedan fick jag brev från transportstyrelsen (båtregistret) att båten fortfarande finns registrerad, och för att slutföra avregistreringen måste jag få kontakt med någon av personerna från Norrköping och få det bekräftat att båten ej finns.” Känner du till vilka det kan vara?

 

Skonerten Netten

Mats Karlsson söker följande information: ”Är det någon som känner till historiken om skonerten NETTEN ex. Eintracht. Byggd 1868 i Greifwald. Borde ha kommit till Sverige 1892 då hon fick reg.nr: 248. 1893 står hon noterad som “borta med man och allt”. Fartyget borde finnas med i Herbert Kartings verk “Deutsche Schoner” men tyvärr har jag själv inte en komplett samling av dessa eminenta böcker.” Svar 2014-05-28 från Torsten Hagnéus: ”Hej! Som du ser, så var Netten en bark och omnämns därför bara helt kort i ‘Deutsche Schoner’, men här kommer historiken.” Det är ett långt svar som kan läsas här.

 

Windermere

Sonja Svensk undrar om det fanns en båt som hette Windermere som gick från England till Australien 1883. Hon vill gärna veta något om den och om det finns bilder.

 

Bore

Klubb Maritims bibliotekarie Karl Osterman arbetar med en skrift om ångisbrytaren Bore som nu ligger i Malmö. Fartyget medverkade i filmen ”Ingenjör Andrees Luftfärd” med fartygsnamnet Svensksund. Filmen gick upp på biograferna 1982, kom sedan ut på VHS, dock inte på DVD. Är det någon som har denna film så vill han gärna låna den.

 

Fartyget Ningpo

Marielouise Nilsson släktforskar och har följande efterlysning: ”Min pappa var på ett fartyg som blev sänkt i Hongkong 1940 (tror jag). Fartyget hette Ningpo. Min pappa, och resten av besättningen blev då fast i Kina tills kriget tog slut och han kom tillbaka först 1946. Jag letar efter all sorts information, och gärna bilder!” Svar 2014-04-28 från Mats Karlsson: Ningpo har en kort men intressant och intensiv historia. Fartyget byggdes 1938 vid Eriksbergs Mekaniska Verkstad i Göteborg med byggnr.274. Redan 1938 stoppades fartyget med ett kanonskott framför bogen av en japansk jagare men efter kontroll av skeppshandlingarna fick Ningpo fortsätta. I juni 1941 träffades fartyget av en mina utanför Singapore och blev manöverodugligt. Efter provisorisk tätning bogserades Ningpo till Hongkong för reparation. I december 1941 kunde fartyget lämna dockan och ankrade upp på redden. Detta skedde samtidigt som Amerika förklarade krig mot Japan vilket föranledde att britterna beordrade att Ningpo skulle sänkas för att inte hamna i japanernas ägo. Den 11 december 1941 sänktes således fartyget i Kowloon Bay genom att bottenventilerna öppnades. Vid japanernas bombning av Hongkong träffades uppstickande delar Ningpos vrak av bomber som brann ner. Besättningen blev internerad av japanerna och kom inte hem förrän efter kriget. 6 man ur besättningen omkom dock av gangsteröverfall och sjukdomar. Här kunde historien om Ningpo tagit slut men det gör den inte riktigt ännu. NingpoSedan japanerna erövrat Hongkong bärgades Ningpo och var åter i fart 1943 under japansk flagg med namnet “Nippo Maru”. Slutet kom istället den 29 juni 1944 då amerikanska ubåten “Flasher” torpederar och sänker fartyget utanför Zingga Island, Indonesien.” En bild på Ningpo har också kommit från Mikael Asklander som har hemsidan Fakta om fartyg. Klicka på bilden för att se den i större format. Stort tack till Mats Karlsson och Mikael Asklander!
2016-11-20: Hans Olsson tipsar om en debattartikel i DN om Ningpo och andra svenska sjömän under kriget. Tack!

 

S/S Norrköping

Jan Johansson är släktforskare och önskar upplysningar om fartyget S/S Norrköping under åren 1918 – 1921, särskilt destinationer dessa år. Han skriver: Jag vet att fartyget byggdes 1896 i England med namnet Greylands. Personen jag släktforskar om är Ivar Eriksson född år 1900 i Mjällby. Tacksam för upplysningar eller tips var man kan finna upplysningar!”

 

Sjökapten Carl Bergfelt

Ann-Christin Bodmer skriver: ”Söker efter vilka fartyg min morfar Carl Bergfelt arbetat på som sjökapten. Hittar ingen info på namnet på internet. Han dog 1965 och måste ha varit verksam i början av 1900-talet i sitt yrke. Min mor berättade om honom. Söker mer konkret info. Tacksam för om info kan hittas. Han var bosatt i Norrköping. (Hans hustru Hildur Bergfelt arbetade som kock på Kinda. Det har jag hittat på www.hjulsbrovarvet.se) Jag tror morfar reste på andra länder men vet inget exakt mer. Min mamma sa att han var Sveriges första examinerade sjökapten.”

 

Magda av Donsö

Anders Bengtsson efterlyser en bild på 3 msk MAGDA av Donsö. ”Vi har letat bland Klubb Maritim Göteborgs samlingar, men inte funnit detta fartyg.” skriver han. ”Fakta:  3 msk MAGDA av Donsö, redad/ägd av STENAS grundare Sten A. Olssons fader Gustaf Olsson. Byggd 1924 i Svendborg. Hjälpmaskin 80 hk. Brutto 113,78. Netto 87,66. Längd 27,66 m. Bredd 6,90 m. Djup 2,47 m. DW 195 ton. Byggd helt i ek. Gustaf Olsson hade skutan fram till 1943-44, då den såldes till Råå/Helsingborg och redaren A. R. Råwall, men vilket namn fick hon här. Vidare öden också av intresse.” 2014-02-14: Svar från Lennart Hagbjer: ”Magda av Donsö (reg nr 7109), 1944 Bernia, 1947 norsk Gunmar, 1953 Urd. fanns 1959”. Tack så mycket!

 

Fartyget Allians försvann 1915

Karl-Gösta Myrbäck berättar en sorglig historia om ett försvunnet fartyg som han undrar om någon vet mer om: ”Min mamma var nygift, hon födde en son den 2/12 1915. Hennes man ägde en båt som hette ”Allians”. Den var lastad med kopparkis och skulle förmodligen till Danmark. Det var tydligen på hösten. Den var på väg att läggas upp. Men den kom aldrig tillbaka. Min mor berättade att hon gick ner till stranden varje dag och letade efter vrakdelar som kunde ha tillhört båten. Det enda livstecknet var ifrån tidningarna (okänt vilken). Där hon kunde läsa: ”Allians” borta med man och allt”. Världskriget rasade, det gissades på nerisning, tillfångataget av ryssar etc. Efter 10 år träffade hon min pappa. Hon fick två barn med honom, min syster Clary som fyller 90 år i januari, och jag själv, som är 87. Vår fader dog 1932, då vår mor blev änka för andra gången. Han blev 42 år. Vår mamma dog 1971. Finns det något livstecken någonstans med Bohuslän som utgångspunkt runt Halland och Skåne?” 2014-02-14: Svar från Lennart Hagbjer: ”Allians byggdes som Alliance i Norge, 47 Brt, 38 netto, reg nr 3273”.

 

S/S IngaS/S Inga

Erik Saanila efterlyser en bild på S/S Inga: ”Jag håller på med en bok om vrak i Skärgårdshavet och nu söker jag en bild på ångaren Inga. Hon ägdes av rederiaktiebolaget Kjell med H Jeanson. Kan också gå under namnet Ångfartygs ab Kjell. Fartyget sjönk 4.12 1931. Vet inte var och när hon byggdes. (Om det finns information om det så tackar jag och bockar.) Kapten var Sven Svensson och förste styrman Johan Axner. S/S IngaMaskinisten Alfred Davidsson spolades överbord. Bifogar en bild på hur hon ser ut idag. ”
2014-02-14: Svar från Lennart Hagbjer. Han har skickat en bild med information och skriver att foto ska finnas i Båtologen 1999 nr 1, sidan 42. Stort tack! Klicka på bilden för att se den i större format.
2015-09-03: Nya bilder har kommit fram och boken är utgiven. Tack till Björn Nilsson!

 

Mössmärkenrydberg

Känner du till vilka rederier dessa mössmärken kommer ifrån? Det undrar Kurt Rydberg. Klicka på bilden för att se den i större format.

Knut Ljungberg

Känner du till båtformgivaren Knut Ljungberg? Det undrar Jan D Smits. Han vill veta mer om motorbåten på denna hemsida. Det han tror är att den är från 1905, formgiven av Knut Ljungberg och byggt på Hästholmsvarvet i Stockholm. Båten kom till Holland för tio år sedan. Nu vill han få veta vilka som ägt båten tidigare, vilken originalmotor båten hade och om det finns gamla bilder.

 

 1800-talets segelleder

”Att den närmsta vägen långtifrån alltid är den snabbaste visste man också på de gamla segelfartygens tid. Det var länge sedan man lärt sig utnyttja jordens rotation, vindar och framför allt havsströmmar till sin fördel. Exempelvis kunde en resa från Europa till den indonesiska övärlden förkortas med en hel vecka genom att först segla mot Sydamerika för att där fånga upp de starka strömmarna och vindarna österut. Detta visas elegant  på webbsidan http://atomictoasters.com/2012/04/100-years-of-sailing-ships/. Men fanns det internationellt fastställda segelleder då? Och hur såg det ut i närområdet i mitten av 1800-talet? Hur gick segellederna i Öresund, Östersjön, Finska viken? Den ganska intensiva kommersiella trafiken genom Sundet kunde ju inte gärna helt stoppa upp nattetid eller under dimma och tjocka. Att en tät trafik med åtskilliga nationers handelsfartyg gick genom Sundet finns noga registrerat i danska Øresundstoldens arkiv. Men hur såg regelverket för trafikleder ut? Gick trafiken norrut alltid längs den danska kustlinjen, väster om Saltholm och Ven? Eller var det tvärtom, längs den skånska kusten? Eller var det “fritt fram” för alla? Gick ett kaffelastat skepp från Brasilien med destination Stockholm alltid öster om Öland? Åt andra hållet rent av öster om Gotland? Trafiken mellan Stockholm och den finska hamnstäderna vid Bottenviken, var den reglerad över huvud taget? I Finska viken, gick trafiken mot Cronstadt och Petersburg alltid längs Estland norra kust? Vem vet svaren på dessa frågor?” Detta undrar Gerhard Schönbeck.

 

Segelfartyget AliancenAliancen

Håkan Lundquist har en fråga om ett segelfartyg: ”Jag har ett fotografi av tavlan på ALIANCEN seglad och halvpartsägd? av min morfars morfars farfar  f. 1786 d.1837 kofferdikapten i Härnösand. Hur får jag reda på mer om fartyget? Var, när är hon byggd? Vilka laster gick hon med? Till vem såldes hon och vart? Hon verkar lik ”Bång” som förolyckades vid Goda Hopp 1864. Finns det samband med Alliansen som försvann 1915?” Klicka på bilden för att se den i större format.

rederimärke

 

Vilket rederi?

Känner du till rederimärket på mössan här på bilden? Det undrar Erik Saltin som gärna vill ha hjälp med att identifiera rederiet. Klicka på bilden för att se den i större format. Svar från Lennart Wikström: ”Mössmärket, som maskinisten bär, är inte ett rederimärke utan  Sv. Maskinbefälsförbundets märke (dåvarande).”

Skonerten Lovisa

Håkan Jonsson har följande efterlysning: ”I Klinte båtklubb, Gotland; har vi fått överta en bok med bokföringen (mycket noggrant och stiligt!) för skonerten Lovisa för åren 1887 – 1902. Boken kommer från Kerstin Nilsson på Hunninge gård som inte har den ringaste aning om hur det kan ha funnits rederirörelse på denna skogs- och jordbruksgård.” Enligt en redogörelse för gårdens historia har gårdsägaren Jacob Gustaf Herman Hejdenberg varit redare för fartyget på 1890-talet. Känner du till fartyget? Finns det kanske någon bild på det?

Sigrid

Alexander Kirchner söker efter bilder från fartyget ”Sigrid” som gick på grund på Hafsten utanför Uddevalla.

Segelfartyget Vida

Foto: Mattias ThulinPeter Strandell söker efter bilder och uppgifter om segelfartyget VIDA: ”Byggd i Vlaardingen 1916 Holland, DWT: 205. BRT 161(149) Netto:98(93). Vida fanns i Stockholm från 1970 fram till 2000-talet då hon såldes utomlands.” Läs svar från Janne Hermansson. Svar från Mattias Thulin 2013-10-11: ”Jag arbetade på Vida då hon seglade charter i Karibien under 1997. Här finns bilder därifrån. Tyvärr vet jag inte var Vida finns idag. Jag hörde rykten om att hon såldes till Frankrike i början av 2000-talet.” Bilden till höger är från Mattiaas Thulins samling. Klicka på bilden för att se den i större format. Ny information från Mattias Thulin 2013-10-17: ”Fartyget heter numera La Boudeuse, finns idag i Frankrike och har en egen hemsida. Läs även på Wikipedia (på franska). Hon såldes 2003 till Frankrike och renoverades i Bretagne och har numera Fécamp vid Engelska kanalen som hemmahamn. Hon utrustades för att göra vetenskapliga expeditioner och verkar ha seglat en del runt jorden fram till 2010 då pengarna tog slut i Martinique och hon lades ut till försäljning för 2,5 miljoner euro. Efter att ha legat still en tid i Nantes verkar hon nu segla igen och var i augusti på besök i Boulogne på väg mot Holland.” Tack för dina uppgifter!

M/S Svezia

Så här skriver Nils-Erik Sundstedt i Klagshamn: ”Detta fartyg blev torpederat 16/8 1942 av tyskarna under andra världskriget. Fartyget byggt i Köpenhamn 1912. Har fått tillgång till en handskriven loggbok i livbåten av min kusin Börje Sundstedt. Min farbror Erik Sundstedt var kapten ombord. Fartyget tillhörde rederiet Nordstjernan eller Johnson Linjen. Jag är intresserad av uppgifter om detta fartyg, eventuellt om det finns någon modell. Jag håller på med släktforskning. Min morfars bror Martin N Sjöholm emigrerade 1901 med en norsk båt S.S Norge 1901 från Köpenhamn och anlände 27/1 1901 i New York. Är det någon som har uppgifter om detta fartyget.” Svar om Nordstjernas M/S Suecia från Carl-Gunnar Bergström: ”Fartyget var det första svenska fartyg med dieselmotor och byggdes i Köpenhamn. Många av dina frågor går att finna i två fina böcker  som finns att studera på Malmö Stadsbibliotek. En bok heter Rederiet skriven av Thorsten Rinman handlar om Johnson Line under 100 år. En annan fin bok heter Svenskt sjöfolk i krig & fred (band 1). Här finns en artikel om hela förlisningen och även talar om kapten Sundstedt. I båda böckerna finns bilder av fartyget. Suecia hade systerfartyg som hette Pedro Christophersen och Pacific. Min far Eric Bergström seglade 3de maskinist i Suecia en kort tid 1933 och därefter i flertalet Johnsonbåtar.” Stort tack till Carl-Gunnar Bergström för svaret! Svar från Peter Simonsen: ”Ifølge oplysninger fra Ellis Island om emigrerede personer til New York er en Martin N. Siohohn 30 år (det står sådan stavet på hjemmesiden) ankommet til New York 15.01.1901 (ikke 27.01.1901) med S/S NORGE som er et dansk skib. Skibet var ejet af DFDS i København og forliste, da den sejlede mod klippen Rockall i tæt tåge 28.06.1904 på rejse fra København til New York, hvorved 627 mennesker mistede livet. Dette var en af de værste katastrofer i dansk søfart nogen sinde. Billeder af S/S NORGE kan ses i bøgerne DFDS 1866-1991 eller Skandinavien-Amerika Linien DFDS’s passager- og fragtfart på Amerika (udgivet 2001). Desuden kan man i sidstnævnte bog finde oplysninger om afgang og ankomst for bl.a. S/S NORGE’s sejladser til New York.” Tack för ditt svar!

Känner du till modellbåten?penney file

Penney File i Chesapeake Bay, Maryland i USA har köpt den här modellbåten på en auktion och undrar över vad det är för båt. Modellen är 78 centimeter lång. Hon vill gärna veta vad flaggan innebär och vad figurerna på akterskeppets relief ska visa. Och naturligtvis om någon känner till vilket skepp det är. Klicka på bilden för att se collaget i större format. Svar från Bo Lindquist: ”Modellen tillverkas som byggsats av Corell i Italien. Den skall enligt dom föreställa Gustaf III:s chefsfartyg AMPHION. Tyvärr är det en ren fantasiproduct av noll och intet värde som skalmodell. Utsmyckningarna med motivet mamma, pappa,barn, har inget med verkligheten att göra. Även flaggan är en ren fantasiproduct, även om den är snygg. AMPHIONS kajuta och akterspegel finns bevarad på Sjöhistoriska museet i Stockholm. Detta museum har även kompletta ritningar över fartyget.”

Är detta Landskrona?Hamninloppet

Mikael Rennerhorn undrar om det är Landskrona på tavlans motiv:  ”Ville bara visa denna underbart vackra tavla av en gammal färja på rutten Landskrona-Tuborg. Köpte den på Auktionskammaren i Landskrona och den transporteras just nu till hemmahamnen i Stavsnäs.” Klicka på bilden för att se den i större format.

Bilder på segelfartyg 1840-1865

Så här skriver Gerhard Schönbeck: L.A. BångMin gamle släkting sjöbusen seglade under 1800-talets mitt både på världshaven och runt Östersjön. Förutom under praktikperioderna tjänstgjorde han som styrman på alla sina farkoster. Och samtliga elva har jag kunnat spåra. Däremot har jag inte kunna hitta någon bild på dem, förutom på det som blev hans sista. Det var nämligen som förstestyrman på skeppet “L.A. Bång” han omkom i en olyckshändelse utanför Godahoppsudden år 1864. Och den fullriggaren såg ut så här: Men nog borde det väl finnas ritningar, skisser eller skönare avbildningar på några av alla de andra stolta fartygen. Lät inte skeppsvarven eller de ursprungliga redarna alltid avbilda sina nykomlingar? Det finns säkert tavlor och andra illustrationer nedpackade i någon lår i ett källararkiv till glädje för ingen? Men också kanske till glädje för några på väggen hemma hos en privatperson? Eller till glädje för än fler på någon maritim herrklubb? Eller rent av till glädje för riktigt många hos någon allmän sammanslutning ? Ja, rent av hänger flera oljemålningar, gouacher, etsningar och akvareller av dessa fartyg sedan lång tid tillbaka till allmänt beskådande på muséer runt om i landet? Men register eller kataloger … Vem vet? Jo, kanske någon medlem i vårt illustra sällskap! Och hur får man reda på detta utan att ställa frågan? Ja, det skulle väl i så fall vara när något verk av någon anledning kommer ut på marknaden för försäljning. En konstauktion sätter ju sina spår på internet så kanske en dag …. Men störst chans att finna något är kanske ändå att någon medlem i Klubb Maritim sitter inne med kunskapen. Eller någon idé hur jag skall leta vidare. Kan fartygens rederier ha fusionerats i kedjor över åren så att en 150 år gammal illustration av en seglare idag finns gömd i ett av dagens rederier tillhörigt arkiv? Vad kan då komma fram av följande lista på fartyg med redare, kapten och år: Skeppet “Figaro”, J C Schmidt & Co i Stockholm, kapten H W Krechler, 1841-42 Briggen “Tricolor”, Lorentzen i Tønsberg (Norge), kapten B Apenæs, 1843 Briggen “Magnus”, Godenius & Lovén i Stockholm, C J Harloff, 1846-47 Skeppet “Prins Carl,” L Godenius & Co i Stockholm, J Tarras, 1852-53 Skonerten “Maria”, Dugge & Settervall i Stockholm, J F Hellström, 1854-55 Skonerten “Pontus”, W Bergman N:son i Stockholm, B J Berns, 1855-56 Skonerten “Pollux”, L Tyden & Co i Stockholm, J E Morberg, 1857-60 Skonerten “Eleonore”, A F J Bara i St. Malo (Frankrike), A F J Bara, 1860-61 Ångskonerten “Tu-Ting”,  A Engström i Stockholm, L O Åberg, 1861 –  “  –            –  “  –   ,              –  “  –                   ,  L A Flory,  1862 Ångfartyget “John”,  Lovén & Co i Stockholm, L O Lohman, 1863 Skeppet “L.A. Bång”, J Holm i Stockholm, C M Fallenius, 1864

Ett fiskeredskap?

paravan

Jarl Henrysson undrar vad det är för pryl han har hittat: ”Under ett besök på Hallands Väderö under påskaftonen såg jag ett uppspolat föremål (av trä) som till sin konstruktion påminde om en typ av paravan. Kan någon ge besked.” Klicka på bilden för att se den i stort format.

Barken Andrea

Johan Mattsson har en fråga om barken Andrea: ”Jag släktforskar sedan en tid och min farmors far (Axel Johansson) ska ha omkommit på Skagerrak den 11 augusti 1891 när barken Andrea blev påseglat av den tyska ångaren Therese. Andrea var på väg från Hull till Gävle lastad med kol. Det är allt som framgår av ett gammalt tidningsutklipp från Bohusläningen. Jag undrar om någon känner till mer om barken Andrea, exempelvis vilket rederi det tillhörde och vilka som kan ha varit i besättningen under denna sista resa.”

Flyktingbåt från Estland

Mats Kaldvee undrar om någon har något foto av båten Viro som kom med flyktingar från Estland i september 1944.   Sjövärnskåren

Sjövärnskåren

Johnny Andersson har en efterlysning om Sjövärnskåren: ”Till Bergkvara kom under 1960-talet, i stort sett varje sommar en eskader från Sjövärnskåren (se foto från 1967). Basenhet var minsveparen HMS Hanö. Min fråga är: Vad hände sedan med dessa båtar och vad hände med HMS Hanö?” Klicka på bilden för att se den i större format.

Båtmodell

Jan Pålsson undrar: ”Jag har en båtmodell på en ångbåt som är cirka hundra år gammal. Den heter Rolf och är cirka 2 m – 1,70 m.  Jag undrar om det är ett original eller vad?”

Alca eller Aloa?Alca

Tommy Jakobsson har en fråga om fartyget på bilden här: ”Var på besök på Fårö i somras. Såg då fartyget ALCA (eller möjligen ALOA) ankrat norr om Fårö. Tog en bild som bifogas. Sökte sedan på internet för att se varför den låg där den gjorde och om det fanns andra informationer om fartyget. Hittade inget. Har någon information är jag tacksam.” Klicka på bilden för att se den i större format. 2013-02-27 Svar från Johnny Andersson: Den ser ut att vara identisk med ALGA, IMO nr 7510884. Se länk: www.shipspotting.com/gallery/photo.php?lid=1547306

Ångaren Pallas

Kristian Yrjänä har en fråga om ångaren Pallas: ”Jag undrar om någon vet något om en tavla av Pallas på bergkanalen i Trollhättan, målade av L.S eller C.S 1947.  Står något på baksidan i blyerts men tyvärr oläsligt. Allt kring tavlan är av intresse.”

S/S Tor, Rederi Svea

K-H Påhlsson skriver: ”Jag släktforskar efter kapten Erik Åkermark som under sina sista år förde befäl på S/S TOR i Rederi Svea. Enligt sägen så dog han ombord, han hittades på botten av lastrummet. Kan han ha blivit  knuffad ner? Har i vår ägo ett antal gamla proviantlistor samt papper på hur Tor gick under första världskriget,  mellan Sverige och Frankrike. Samt kan någon säga om det fanns en gård i Hudiksvall med namn Åkermark, gården vid hamnen?”

Bogserbåten Saga

Johnny Andersson frågar: ”Undrar om någon vet något om bogserbåten SAGA:s vidare öden efter Bergkvaratiden? Några uppgifter finns på länken  http://www.tugboatlars.se/SagaTL.htm men de slutar 1907 när båten inköptes till Bergkvara. Skall också funnits en annan bogserbåt ISBJÖRN i Bergkvara ungefär vid samma tid. Någon som vet något om den?”

 

En hamn, men vilken?

hamn 1922

Vilken hamn är detta? Det undrar Janis Priedits i Lund som skriver: ”Jag har en fråga angående bifogad bild, som kommer från Järnvägsmuseet i Sverige (troligen Gävle). Jag fick en fråga, från den person i Stockholm som ordnade den här bilden till mig, om jag kunde lista ut var bilden är tagen. Så mycket är känt att det lilla motorloket är tillverkat av Bergbolagen i Lindesberg (troligen 1948) och sålt Kristianstad. Dylika lok tillverkades under 1940-talet, främst för att dra torvvagnar på mossarna. Vilken hamn kan det vara? Om man tittar på bakgrunden så liknar det Bohuslän men kan mycket väl vara någon annanstans. Bilden kan ju också vara arrangerad. Det var inte ovanligt att använda motorlok och tippvagnar för olika hamnarbeten på den tiden. Om man ser på lokets skugga så faller den från samma håll som byggnaden i vänstra nedre kanten. Sedan har vi ju båtarna. Den t.v. har siffror som slutar på 28 så mig säger det inget.” 2013-01-08, svar från Carl-Axel Pettersson: Denna bild är tagen från dåvarande Skandiaverken i Lysekil, troligen en höstdag på 1940-talet. Fiskebåtarna i bakgrunden är snurpvadsfiskare som lossar skarpsill vid “gamla” sillauktionen. Passagerarbåten är troligen den då ångdrivna “Idun” eller möjligen “Soten”, som gick i trafik mellan Smögen/Gravarne (nuvarande Kungshamn) och Lysekils Norra Hamn.

Fartyget Saltholm

Mitt namn är Stig Fristedt undrar över ett emigrantfartyg: ”Jag håller på att skriva en levnadshistoria om en släkting som 1889 emigrerade till Amerika. Hon åkte ut från Malmö till Köpenhamn med fartyget Saltholm. Har någon möjligen ett foto av detta skepp, eller kan tipsa om var jag skall söka?” 2012-12-28, svar från Karl Osterman: ”Saltholm gick stadigt Malmö – Köpenhamn. Kontakta Landsarkivet i Göteborg och be att få kopia på mönstringsliggaren för den aktuella tiden, där finns namnen på de påmönstrade.”

Nimbus 1950

Kjell Hallberg undrar: ”Finns det någon i dag levande person som var på fartyget Nimbus 1950 då min svärfar omkom? Stuvare Algot Elisson omkom utanför Afrikas kust. Jag har tidigare talat med en befälselev men tänker att det finns kanske någon kvar i livet som vet mer om Algot samt fartyget.”

Fartyget Norden och en förlisning

Britt Petersson har två efterlysningar: ”Jag efterlyser uppgifter om båten Norden som ägdes av en Bengtsson, tror jag, och med hemmahamn Bua på Flatön. Den tog bönderna till Lysekil till torghandeln omkring 1930-talet.  Vet någon något om ett passagerarfartyg från USA som förliste utanför Norges kust på väg till Oslo? Troligen 1920-tal, möjligen tidigt 30-tal. En förlisning med hastigt förlopp. Folk fick kasta sig i livbåtar direkt ur sängarna i nattkläder.”

Gamla ångbåtar

Lotta Boström har en efterlysning om gamla ångbåtar: ”Jag forskar efter bilder på gamla ångbåtar som min farfar, Bengt Waldemar Boström (1885-07-14 – 1943-11-08), tjänstgjorde på såsom eldare och senare maskinist. Jag undrar också vad farvattensbeteckningarna Ö N A och I E O Ö står för. På ett fartyg han tjänstgjorde på, Papelere?, stod det något som liknade “Donkeym” i kolumnen ”befattning ombord”. Vad betyder det? Fartygen jag letar efter är: Alfa, Andrea, Astrid, Bifrost?, Emil R Boman, George, Hemland, Håkan, Iris, Jane, Kattegatt, Kiruna, Macedonian, Mergus, Meteor, Motala, Olof (Olaf), Papelere, Porjus, R H Sander, Sverre Nergaard, Sälen och Vallonia.” 2012-11-05: Ett uttömmande svar från Bertil Hägerhall.

M/S Frans, S/S Astrid och S/S Crenna

Peter Lindberg skriver: ”Jag söker foton och eventuell ej allmänt känd information om de uppgivna fartygen. Jag undrar också om någon vet vilka fartyg som avbildats på tavlorna.” Se hans bilder. .

Rederi i Vänersborg

Olle Wennström efterlyser uppgifter om ett rederi: ”Min släkting Gustav Viktor Leopold Plate (1830-1908) var enligt kyrkoböckerna så väl som folkräkningen och berättad tradition skeppseredare i Vänersborg. Han står som detta fram till 1880. Sedan blir han kassör vid järnvägen. Det verkar som om rederiet inte gick så bra. Är det någon som vet var man kan hitta uppgifter om hans versamhet?” .

S/S Rollo

Åke Edwardsson skriver: ”Den 8/8 1906 avgick ångfartyget Rollo till Grimsby. De emigranter som fanns med är lätta att hitta men var kan jag hitta vilka som ingick i besättningen. Jag har sökt bl. a. på Landsarkivet men där finns ej denna lista. Kan någon ge tips om var jag kan söka?” .

S/S Foxen

Anders Johansson undrar om en släkting: ”Finns det uppgifter om fartyget SS Foxens eldare? Jag har en släkting som emigrerade till Amerika 1892 och där försvinner alla spår, tills en kamrat hittade samma namn  på eldaren på det förlista fartyget SS Foxen. Här är de uppgifter jag har om min släkting:Gustav W Tholin. 
Född 1872-04-07 i Åsavadet ( Tolsborg ), Tåstorp, Hagelberg (R). 1930 Dödförklarad i USA. Gustav åkte till Amerika 13/3 1892 från Sverige och kom fram 23/5 1892. Troligt åkte han med båten City of Chicago. Han hörde antagligen inte av sig hem, för när hans syster Cristina dog 1930 blev han dödförklarad. Far: Anders Petter Tholin.
Småbrukare.
Född 1827-04-07 i Tåstorp, Hagelberg (R).
Död 1918-03-27 i Tåstorp, Hagelberg (R). Mor: Cajsa Henriksdotter Alm.
Född 1834-03-12 i Klockartomt i Borgunda.
Död 1928-03-08 i Åsavadet (Tolsborg), Tåstorp, Hagelberg (R).” .

M/S Ester

Hasse Sörkvist undrar om det går att hitta någon bild på m/s Ester från Ramholmen i Bohuslän: ”Min morfar var påmönstrad 1930-1931. Skulle vara tacksam för bild och eller uppgifter om denna skuta som gick på inrikes och utländska hamnar. Läs svar från Janne Hermansson.

Ett lotsfartyg

Kjell Björklund och Lars Palmgren undrar om någon vet något om detta lotsfartyg. Det är fotograferat vid Huvudskär någon gång på 1920- eller 30-talet. Klicka på bilden för att se den i större format. 2012-04-27: Kjell Björklund tror att detta är lotsångaren Vega som fanns på Dalarö i början av seklet. Han vill gärna ha mer uppgifter om båten. En pdf-fil med ett foto finns på Dalarö hembygdssida. .

S/S Vinga och S/S Lister

Åke Ohlsson letar efter fartyg där hans far arbetat: ”Jag söker foton på två båtar som min far var eldare på. Den första är S/S Vinga som blev torpederad 6/12 1939, detta fartyg hette tidigare Aydon och är byggd på Blyth Shipbilding & Dry Docks 1923 men kom i trafik hos Rederi A/B Bifrost (JR Trapp) 1937. Det andra fartyget är S/S Lister som blev torpederad 16/12 1939, byggd i Sölvesborg och sjösatt 1928 och levererad till rederi AB Falkvik. Det skulle vara trevligt att få se foton på dessa två nu när jag håller på att forska om min fars liv, han gick bort 1978. Eller om det skulle kunna finnas foto av något systerfartyg.” Se bild på S/S Lister från Janne Hermansson. 2014-02-14: Svar från Lennart Hagbjer: ”Vinga, sänkt 1939 finns på foto i Båtologen 1995 nr 5, sida 207”. .

S/S Bore

Olle Wennström skriver: ”Jag släktforskar ganska mycket och många av mina tidiga släktingar var sjömän. Min morfar gick till sjöss när han var 13 år gammal och spenderade 51 år på vågen, merparten av tiden som styrman eller befälhavare. En av hans många båtar var s/s Bohuslän. Hans syster Sanda var gift med och seglade tillsammans med en befälhavare, Axel Strömberg, som bland annat hade ett fartyg som hette Bore. Jag har fått hjälp att identifiera fartyget i fråga. Men hur får jag tag på bilder av s/s Bore? Axel Strömberg och hans sedermera fru, Sanda f. Plate, beskriver en intressant historia med sina livsöden. Hon flyttar 1919 tillsammans med Axel, som hon då inte är gift med. De går till sjöss tillsammans och lever där intill att Axel dör 1933, bara 38 år gammal.” Olle Wennström har tekniska data om S/S Bore men vill få tag i en bild. Se bild på S/S Bore från Janne Hermansson. .

Ångbåtar

Eva Skog släktforskar och undrar över ett antal gamla ångbåtar: ”Jag hjälper en god vän att släktforska och hennes morbror Axel Emanuel Holm född den 18/2 1892 vid Fredriksborg, Örebro stad, var sjöman på en del ångbåtar. Jag skulle vilja veta lite mera om dessa båtar. Det gäller ångbåtarna Tyr, Jane, Virgo, Bertha, Gustaf Adolf, Nerva och Carolus. Han mönstrade av i London den 5 december 1917 från Carolus.” .

 

S/S Montrose

Eva Lundquist efterlyser ett fartyg som hette S/S Montrose där hon vikarierade som gnista i en jul 1970-71: ”Har förgäves sökt i Kommandobryggan och på andra ställen men hittar ingen bild på båten. Jag försöker hitta bilder som jag saknar från de fartyg jag var mönstrad i under min sjötid som varade 1967-77. Har hittat en passagerarbåt och en äldre båt med samma namn, men det ska alltså vara ett ångfartyg som Louis de Champs rederi AB  i Stockholm ägde. Från början hette båten S/S Ariel när den byggdes, men ändrade sedan namn till S/S Montrose.” Flera bilder har kommit in som svar på denna efterlysning. .

Ångaren ÅmålÅngaren Åmål

Åke Westermark undrar om någon känner till detta fartyg: ”Jag har ett skeppsporträtt av ångaren Åmål, målat av Tor Schüssler troligen på 1920-talet. Jag skulle gärna vilja ha information om data på båten, mått, byggår, historik m.m.” (Klicka på bilden för att se den i större format). 2012-01-29 Svar från Anders Engdahl: 1845 SHLD S/S Åmål byggd 1889 som Sigrid vid södra Garn, blev Åmål 1923 och hamnade i Vättern 30/3 då Åmåls Nya Rederi gick upp i Brandstorps rederi. 5/5 1950: installeras en 2 cyl Munktell (June?) 150 hkr. Säljs 13/2 1956 för 32 000 kr och blir Merchant. Ett flertal försäljningar följer. Tas ur frakt fart 1963 då det uppges att hon legat still de senaste 5 åren. Ligger sjunken med 30-gradig slagsida vid varvet Grisslehamn. Ytterligare försäljningar följer. 1968 anges hon sjunken vid Ulvsunda. Bärgas 1971 och sjunker, under bogsering till frihamnen för bränning, vid Fredhäll på 20 m djup, skall inte bärgas. Mått: 30,69 x 7,10 m, djup 3,30 m. Fakta ur B.Larsson: Vänerbåtar del 1 (mycket mer fakta finns i boken både om Åmål och andra) .

Fartyg i Le Havre 1928

1928 Le HavreWilliam Ressel efterlyser ett fartyg i Le Havres hamn 1928: ”Jag efterlyser lite information om fartyget på bilden. Om man granskar bilden ordentligt så verkar fartyget heta FALKVIK eller något liknande. Bilden är tagen 1928 i Le Havre, som synes är det en hygglig last av trä ombord och lite slagsida har man också. Enligt informationen på baksidan skall man lossa last för att sedan gå vidare mot Tyne och ta en last till Göteborg.  (Klicka på bilden för att se den i större format). Min farmors bror (Fred Wallin Ihre, Hangvar, Gotland) var sjöman i början av förra seklet och fick sätta livet till i en sjöolycka. Enligt sägnen så råkade fartyget han var på ut för ett riktigt överhandsväder, Fred skulle ordna något på däck, får se en mycket stor våg komma in över fartyget varpå han kopplar ett bastant grepp med armarna i ett vant, när vågen passerat syns han inte till, men intrasslad i vantet sitter han avslitna arm. Om detta är sant eller ej vet jag inte men det skulle ha hänt i slutet av 1920-talet och då var det väl sannolikt att det var just detta fartyg som finns på bilden. Vore intressant om den finns någon som kan vidimera historien eller har andra upplysningar om fartyget och händelserna.” 2012-01-08: Svar från Anders Nilsson: ”Visst är det ångaren FALKVIK av Sölvesborg! Reg. Nr. 3453 tillhörande Rederi AB Falkvik i Sölvesborg. RAB Falkvik hade 15 ångare under åren 1916-1956 och upphörde 1996 genom fusion till Rederi AB Polar. För tillfället har jag en pågående utställning om Rederi AB Falkvik och dess 15 kolfyrade ångare på Sölvesborgs bibliotek. RAB Falkvik kommer att behandlas i ett kapitel i en bok som är under arbete om Sölvesborgs Varv. Ångaren byggdes 1899 vid Howaldtswerke i Kiel på beställning av Rederi AB Nordstjernan i Stockholm som levererades den 11 april 1899 under namnet NORDSTJERNAN. Ångaren var den första av flera mindre ångare förstärkta för tunga laster som rederier skaffade under 1900-talets första decennier. Fördelen med ångaren var att hon kunde taga full last på 15 fots djupgående. Nordstjernan sysselsattes i Nordsjöfart men gjorde även enstaka transoceana resor. Längsta resan gick 1915 till sydamerikanska västkusten och hem via Panama kanalen. Den 13 september 1920 förvärvades ångaren av Rederi AB Falkvik i Sölvesborg och döptes om till FALKVIK sysselsattes i nord/östersjöfart. Hon var en av de svenska handelsfartyg som låg i engelsk hamn vid krigsutbrottet 1939 och togs direkt av engelsmännen i charter och återsåg inte Sverige fören efter krigsslutet 1945. Det var en stor händelse när hon då skamfilad anlöpte till Sölvesborgs varv med större delen av samma besättning som 1939 med befälhavaren Harald Jönsson, Sölvesborg. Ångaren var rederiet trogen i 35 år till 1955 då hon såldes till AB Carl Persson & Söner i Ystad för nedskrotning. Gällande din andra fråga kan jag inte idag vidimera den men vill återkomma. Tyvärr är det så att rederiets handlingar har spritts omkring då de fanns på Sölvesborgs Varv, med ägarebyte och med Svenska Vars inträde har allt splittrats. Men nu har äntligen vi lyckats från olika håll fått ihop alla av RAB Falkviks styrelseprotokoll. Båtologhälsning, Anders Nilsson, Sölvesborg.

Svenska rederier

Ulf Axel Nilssons vill veta mer om fartyg i flera svenska rederier:  ”Finns det någon som har några bilder att skicka till mig på fartyg i rederiaktiebolagen Allians, Arild, Jonstorp, Falken, Maud, Nordia, Virginia eller fartyg tillhörande Thorerederierna. Tar tacksamt emot såväl gamla som nya fartyg i dessa rederier som startade som aktiebolag redan 1897 och fram till på 1980-talet. ” (Maila till webmaster enligt ovan, så förmedlar jag kontakten. /Eva) .

Ett okänt fartyg

Fredrik Grufman skriver så här: ”På vårt sommarställe hänger en tavla med ett fartyg som en tidig anhörig har tjänstgjort på. Vi undrar såklart vad det är för en typ av fartyg. Kan inte hitta något som liknar det, i alla fall inte efter en snabb wiki-sökning. Är det någon som vet?” Klicka på bilden för att se den i större format. 2011-12-10: Svar från William Ressel: ”Det råder ingen större tvekan om att det är HMS Fylgia som finns på bilden. Fotot är taget i fartygets tidiga ålder dvs innan 1931 då de förliga kassemattpjäserna togs bort. Fartyget byggdes efter hand om och fick med tiden ett helt nytt utseende. Bland många uppgifter så användes hon även som långresefartyg och var berömd för sina fina linjer, kallades internationellt för den ”Vita Svanen”.” Stort tack för svaret!

M/S Harald Berg från Tromsö

Norske båtologen Jarleiv Bøe i Bergen efterlyser information om det här fartyget.

Tremastaren Idalia

Efterlysning från Jan Wallentin: ”Någon gång 1929 var min farbror, numera bortgången, ombord i tremastaren ”Idalia” från Råå. Vore roligt att få veta litet mer om denna skuta som förmodligen inte finns kvar.” Bilder och svar 2011-10-31 och 2011-09-21 från Anders Bengtsson. .

Vad hände med Libal?

Eivor Grafsund frågar om fartyget Libal: ”Kan någon ge mig upplysningar om skeppet Libal som lämnade Norrköping 1898-05-25. På det skeppet som gick på utlandstrafik fanns sjömannen Gustaf Fridolf Munter född 1881-04-11 i Delsbo. Detta är det sista jag vet om denne sjöman, inskriven vid Gävle sjömanshus med nr 4834. Vad hände med fartyget? Där bör väl finnas uppgifter om besättningen, om någon rymt, mönstrat av, blivit ihjälslagen någonstans, etc. Om någon kan hjälpa mig är jag tacksam.” .

Rederierna Kinnevik och Transit

Bengt Engblom undrar: Finns det någon som kan hjälpa mig med information om Red. Ab Kinnevik, Lidköping. Rederihistorik och fartyg. S/S Lida var ett fartyg de hade. Sedan till Ångf. Ab Transit, kan någon berätta hur mössmärket och eller skorstensmärket såg ut i Transitfartygen?” .

Fartyg från andra världskriget

Philip Clarke skriver: ” Jag försöker få information och även en bild av ett svensk fartyg som min far åkte på i 1943 från Egypten till Adelaide i Australien. Min far var australisk soldat som stationerades i Kairo under kriget och efter att Singapore föll så togs de flesta australiska soldaterna hem för att försvara Australien och många skickades upp till Nya Guinea och hela området där Japan behövde bekämpas. Min far kom hem lite senare eftersom den brittiska krigsmakten ville att han skulle stanna lite längre. I alla fall, fick han och några andra soldater resa till Adelaide på ett svensk fartyg som heter Ellen Key, fartyget var målade i svenska färgerna, klart och tydligt, för att undvika att bli attackerade av fienden. Min far är rätt gammal nu och har nu sagt att den kan ha hetat LNK, men för många år sedan sa han Ellen Key som jag kände igen direkt som den svenska författarinnan. Han har berättat att han sov på en planka uppe på däcken. Jag undrar om någon kan hjälpa mig att hitta lite mer information om fartyget och även om hur utbred den svenska handelsflottan var i vattnet runt om Australien. Någon kanske vet var man leta eller fråga.” 2011-10-12, svar från Hanne Hjermitslev: ”Da jeg tit er ind at studere jeres webpage med stor interesse, har jeg set denne efterlysning fra Philip Clarke med overskriften Fartyg från andra världskriget Den drejer sig om at finde fartøjet (svensk), som Philip Clarke’s far kom til Australien med i 1943. Kunne det nævnte fartøj ”Ellen Kay” mon i stedet være dette norske fartøj ”Elin K” – (prøv at udtale det på engelsk – Elin kunne blive til ”Ellen” – og K bliver til ”Kay”). Dette norske fartøj ser ud til iflg. Warsailors at have gjort nogle ture til Australien under 2. Verdenskrig. Men jeg vil overlade til jer på Klubb Maritim at skønne, om dette kunne være skibet.”  http://www.warsailors.com/singleships/elink.html#crew . .

Fartyg på 50-talet

Pernilla Jonasson efterlyser information om några fartyg: ”Min far Erik Backman född 1937-05-15 arbetade som sjöman under åren 1953-1955 på båtarna BT III, S/S Brage, Svea Reuter, Runmarö. Var kan jag hitta information om besättning, destination, journaler mm?” 2011-09-21: Svar från Göran Forsén om Svea Reuter. Göran Forsén har skickat en text hämtad från Kommandobryggan och som jag väntar närmare besked om innan den kan publiceras. Vissa uppgifter finns på Faktaomfartyg och på Sjöhistoriska Museet. /Eva J, webmoster

S/S Roslagen eller Svarten

Bo Krisping i Bergen i Norge efterlyser sin seglarkompis Jonny Johansson från S/S Roslagen eller Svarten 1957-58. Han ska vara i 70-årsåldern idag. ..

S/S Roland

Bertil Arvidsson undrar om han kan få hjälp att hitta information om ångbogserbåten  “Roland” byggd i Nyköping 1896-1897? Hon gick till Finland redan 1915 (Nyborg) där hon fortfarande är aktiv. ..

Vad hände Charles Sigfrid Andersson Hertzberg?

Åke Edwardsson i Växjö skriver: ”Min morfar Charles Sigfrid Andersson Hertzberg, född 1875-06-03 i Göteborg, seglade 1897 med Ångfartyget Selbak av Fredrikstad från Fredrikshamn till Göteborg som jungman. Han blev inskriven vid Göteborgs sjömanshus som nr 478. Detta var det enda jag hittade på landsarkivet i Göteborg. Några år senare finns han med i kyrkoboken som styrman. Hur letar jag reda på vad som skett med eventuell utbildning och befordran. Han var alla år -97 till 1907 frånvarande från värnplikt?” ..

Cecilia förliste 1989

Peter Ståhl i Trelleborg efterlyser bilder  och andra dokument om Cecilia: ”Jag seglade 1969 på en liten coaster vid namn ”CECILIA”. Traden var Odense – Kiel – Storugns – Luleå. Hon var byggd på Sietas 1967. Hon namnades vidare om till ”Kungstein” – ”Ann Carina” – ”Kreyvang” – ”Strilvang” – ”Hystein”. Förliste sorgligt nog i Biscaya ca 1989. Jag efterlyser foton/ritningar etc. kring detta trevliga lilla fartyg.” Svar från Jan Hermansson om Cecilia .. 

S/S Luna och S/S Frey

Lena Thorsen har en efterlysning: ”Jag söker information om eller vart jag kan vända mig för att få svar på lite frågor om dessa två fartyg, jag vet att bägge tillhörde Stockholms Rederiaktiebolag SVEA. Min farmors mor arbetade på S/S Luna tills hon blev sjuk 1913, lite mera än ett år innan fartyget blev torpedat. Men jag vill veta när hon mönstrade på den och om hon arbetade på någon annan båt innan 1908, då fick hon min farmor som hon lämnade på barnhem i Stockholm. Hon stod hela tiden skriven på en adress i Stockholm men skickade brev till barnhemmet från S/S Luna Gammelby? Var de som arbetade på sjön tvungna att stå skrivna i en stad fastän de inte bodde där? Det andra fartyget S/S Frey finns inte med på Sveas fartygssida, men jag har flera brev från en H? Lindhé, befälhavare på Ångf Frey, och högst upp i vänstra hörnet på brevet är det stämplat med Stockholms Rederiaktiebolag SVEA  i halvcirkel och så står det Ångf. Frey under cirkeln, så det bolaget måste väl ha ägt den båten någon gång? Vad jag undrar är om man kan se mönstringslistor någonstans på personalen och om det finns något foto på min farmors mor kanske? Och så vill jag veta mera om vem denna befälhavare på S/S Frey är och vad han heter mera än H? Lindhé, så om någon har någon svar eller vart jag kan söka vidare för svar vore jag tacksam.” Svar från Jan Hermansson. ..

Ångfartyg från början av 1900-talet

Carl-Gunnar Bergström skriver så här: ”Jag håller på att släktforska om min farfar. Han har seglat maskinist i flera ångbåtar. Nu undrar jag om ni i Klubb Maritim kan hjälpa mig var jag kan finna ev bilder på dessa: Ångaren Tohrhild på 1041 reg ton. Redare: Hugo Persson i Landskrona. Farfar var där 1912. Ångaren Helge på 239 reg ton. Redare: Harry W Donner i Åhus. Farfar var där 1916. Ångaren Ragnar på 539 reg ton. Redare: K A Andersson i Karshamn. Farfar var där 1936. Ångaren Severin. Här har jag inga mer data. Farfar var där 1918. Ångaren Pallas från Göteborg. Har inga fler data. Farfar var där 1925. Har frågat Pallasbolagen i Göteborg men de har inte haft någon ångbåt vid den tidpunkten. Jag har sett på nätet om försvunna fartyg men inte hittat dessa. Är mycket tacksam om det går att finna.” Nya och gamla svar om ovanstående ångfartyg.  

Ångaren Glitt

Sven Eriksson i Kalmar vill veta mer om ångaren Glitts historia under åren 1941-43: ”Hände något speciellt? Min far Ernst J R Eriksson, född 1908-04-02 i Ö Eneby, Norrköping, död 1975-02-07,  mönstrade  på som matros 19411009 i Västervik. Därefter har jag inte lyckats hitta någon om uppgift om hans sjömansliv – avmönstring eller annat. Glitt var ett lastfartyg under Ture Hillerström i Malmö med destination Nordsjön enligt sjömanshuset i Västervik. Var finns uppgifter om fartyget? Tacksam för något svar.” Svar från Jan Hermansson ..

S/S Calabria

Georg I. Hindersson har följande efterlysning: Jag behöver uppgifter och bilder på Svenska Lloyds S/S CALABRIA byggd på Oskarshamns Varv år 1916.  Hon var på 1277 DW med Call sign SMVA, längd 236,2’ med hemmahamn Göteborg. Om Club Maritim kan ge mig tips i sökandet skulle jag bli mycket glad.” Svar från Jan Hermansson ..

Skutan Gunborg

Kristina Andersson i Halmstad söker efter bilder/foton på en skuta som hette Gunborg: ”Min morfar var skeppare på den i Halmstad, omkring 1920. Den seglade under Moritz Fraenkel och Co, från Göteborg, enligt vad jag hört. Jag läste nyligen på nätet om en skuta med samma namn, som körde runt i Bohuslän och köpte upp virke. Detta var längre fram i tiden, men jag tänkte att det kanske kunde vara samma båt? Då hette skepparen Ture Andersson och Karl-Wimar Larsson från Hunnebostrand hade arbetat på skutan. Finns det möjligen någon som har en bild på denna Gunborg och som känner till hennes historia?” Svar om Gunborg. .

Kol- och oljeeldade ångfartyg

Bengt-Åke Larsson söker kontakt med någon som kan/vet något om övergångstiden mellan kol-/oljeeldning i ångfartyg. Fanns det hybrider? Konverterades fartyg från kol till oljedrift? Funkar trippelexpansionsmaskiner med oljedrift? Vet du något om detta? Svar om ovanstående. ..

Ett danskt lastfartyg

Henrik A. Eddie i Norge efterlyser ett danskt lastfartyg: ”Min etterlysning gjelder et dansk lasteskip som var på timecharter i 1964/65 for den nordamerikanske linjen som gikk mellom US østkyst og sydamerikas vestkyst. Navnet på linjen var West Coast Line – men hva var navnet på det danske skip? Opplysninger om skipet og om linjen skulle være fint å få til skipsfartshistorisk artikkel.” ..

Rederiskorsten

Anders Ekberg frågar efter information om ett skorstensmärke: ”Jag har en äldre oljemålning, kan vara 1930-tal. Ett hamnmotiv med ett fartyg, koleldat vilket man ser på röken. Svenskflaggat. Skorstenen är svart högst upp. Under den en smal vit rand. Under den är hela skorstenen röd, mönjeröd på målningen. Vilket rederi kan det vara? Bratt hade ingen vit rand och var svart nedtill under det röda.” ..

Kungsholm och Gripsholm

Kjell Jansson i Kungshamn skriver: ”Jag håller på med ett arbete om Svenska Amerika Linien 1961 – 1965. Under denna tid var jag periodvis anställd ombord på både Kungsholm och Gripsholm. Hösten 1965 gjorde Kungsholm sin sista resa under svenskt flagg med en Medelhavs- och Europakryssning. Den 6:e oktober kom fartyget till Göteborg och förtöjdes akter mot akter med Gripsholm. Alla passagerare samt en stor del av besättningen flyttades över till Gripsholm. Det finns ett vykort från denna händelse och troligen ett antal fotografier. Eftersom jag själv deltog i avmönstring från Kungsholm och påmönstring på Gripsholm samt flyttning av mina saker från en båt till en annan, hann jag själv inte fotografera under denna dag. Jag är intresserad av att få tag på vykortet eller en bild från denna händelse. Vart kan jag vända mig?” ..

Barken Elma B Lina

Janne Göthberg i Habo skriver: ”Är ägare av denna modell, barken Elma B Lina av Boston. Har ärvt den efter min far, skeppare Hilding Magnusson från Brandstorp. Han ropade in den på auktionskammaren i Jönköping i början av 1930-talet. Betalade då 27:50 för den. Är intresserad av att få veta lite om detta fartyg. Finns det någon som kan berätta? Skulle också vara roligt att få höra hur den hamnade på auktionskammaren i Jönköping.” .

S/S Dana

Lars Jarlsbo är författare och journalist och har följande efterlysning: ”Jag har en anteckningsbok förd av en för mig okänd person. Personen i fråga skrev en form av dagbok under en resa från Stockholm till Lübeck och ner i Europa. Resan företogs i april 1894 ombord på Dana. Samma år såldes Dana till nybildade Ångfartygs AB Stockholm-Lübeck (Nyman & Schultz) från Ångfartygsbolaget Södra Sverige, Stockholm. Om det är som jag tror tog Dana inte många passagerare. Mannen ifråga åkte ensam, Kan det finnas kvar något slags register över passagerare ombord från det här året och i så fall var?” .

Skonare från 1880-talet

Rolf Schillén har skickat en efterlysning om gamla skonare: ”Håller på med uppdatering av min hemsida om Edeby by Väddö www.edeby-by.se  och under rubriken Sjöfart skriver jag om en edebybo som har en intressant berättelse om hur det var att vara ung på 1870-talet i Edeby. Han var liksom de flesta väddöbor till sjöss, i detta fall på 1880-talet. Frågan: Erik Wiktorin tjänstgjorde ombord på skonaren Allvik samt tillsammans med båtsman Rit i Edeby på ”Maria Haydorn” på 1880-talet i Roslagen eller östersjöfart. Hans första båt var skonaren August från Granö vilket han beskriver i Rospiggen årg 59/60. Önsker veta mer, förstås.” .

Baltenland och andra förlisningar

Håkan Karlsson i Västervik vill gärna komma i kontakt med någon som har fotografier på den tyska ångaren Baltenland som blev torpederad på hösten 1941 utanför Västervik. Resterna ligger kvar ute på Storgrund, skriver han. Han är också intresserad av två andra förlisningar av Sveabolagets ångare. Båda hette Gustaf Wasa och förlisningarna var 1907 och 1936. Är det samma fartyg? Vet du något om detta? Maila till webmaster. Svar 2011-01-22 från Karl Osterman: ”Det är inte samma fartyg, 1907 ägdes detta fartyg av Sveabolaget. 1936 var detta fartyg ägd av RAB Gustaf Wasa i Kalmar. Hitta foto på Baltenland blir nog en omöjlighet, var byggd 1915 som Headcliffe, 1932 fick hon namnet Mount Parnassaus och 1936 till Ryssland och fick namnet Tautmila. 1941 i juni månad kom hon i tysk tjänst. Torpederad samma år den 16/10 av ryska ubåten SC 323.” Tack till Karl Osterman för detta svar! .

Sjömän på Brodinbåtar

Bertil Hägerhäll i Uppsala har en efterlysning: ”Jag skulle vilja komma i kontakt med sjömän som seglat tillsammans med min morbror Fredrik Gustafsson som var skeppare på ett antal Brodinbåtar under åren 1940 till 1957. Fartygen var Lali, Lena/Lena Brodin, Si Brodin, Yvonne, Astri, Paranagua, Lia och Disa III. Min morbror dog tidigt (1972) innan jag han prata om den här tiden med honom så det skulle vara roligt och intressant att få kontakt med någon som var med och som kan berätta lite om hur det var. Jag som frågar heter Bertil Hägerhäll och finns på adress Övre Slottsgatan 26B, 753 12 i Uppsala. Min mailadress är: bertil@ardeanova.se.” .

Högsjöbåt med motor från Valdemarsvik

Roland Sundberg efterlyser information om sin båt. Hans efterlysning, med bilder och Powerpointfil, finns på Klubb Maritim Westerviks hemsida. .

Ångfartyget Patriot

Jag har länge letat efter uppgifter om ”Skrufångfartyget Patriot” byggd 1878 i Newcastle tillhörigt G. & L. Beyer för Syd-Svenska Ång-Aktiebolaget. Enligt kyrkböcker i Malmö har fartyget ej hörts av efter den 11 december 1883 på resa till Malmö under ett oväder i Nordsjön. Finns det någon bild på fartyget och hur förliste fartyget? Jag är även intresserad av uppgifter om ångfartygen Alexandra och Vesta tillhörigt samma bolag. Med vänlig hälsning, Sten Persson, Lund .

S/S Crena

Jag har precis köpt en tavla med en norsk ångare som heter S/S CRENA – Bergen. Jag har sökt information om S/S Crena men kan inte hitta något på internet. Är det någon som vet något om henne eller vart jag kan hitta info någonstans? Tackar på förhand // Peter Lindberg (medlem i Klubb Maritim) ..

Båtsman från 1700-talet

Helene Assarsson skriver: I min släktforskning har jag mött en båtsman som 1759 var kommenderad på ”Höken”. Finns det några fakta om denna båt? Jöns Svensson Korp var båtsman från Mjällby socken. Maila webmaster om du har någon upplysning att ge. ..

Ångaren Thor

Jens Nilsson i Kalmar undrar följande: ”Vid en släktträff då det diskuterades båtar i allmänhet framkom det att min farfar Gunnar Nilsson tilsammans med sina bröder, som drev ett antal sågverk, skulle någon gång på 30- eller 40-talet ägt ångaren Thor som finns kvar i Växjötrakten i dag. Vet ni något om ägarlängden på ångaren Thor?” Svar: Göran Forsén skriver: Ångaren Thor seglar fortfarande i Helga-, Tolg- och Asasjöarna norr om Växjö.   Ägare är Smålands Museum Tel 0470 – 704200. Lars Josefsson skriver: Ångaren Thor finns kvar i Växjö. Hon går med turister på Helgasjön varje sommar. Hon ägs numera av Växjö kommun. Länk till hemsida om ångaren Thor.

Skärhamnsfartyg

Ingemar Gollungberg skriver: ”Jag undrar om jag kan få hjälp med uppgifter om Skärhamnsfartyget Eolus eller Eulos. Förmodligen var det en träskuta och på den bild jag sett på henne har hon endast en mast på mitten. Övriga master troligen borttagna. Skulle kunna gissa att det ursprungligen var en tremastskonare.” 2010-09-05: Anders Nilsson i Klubb Maritims styrelse svarar följande: Efterlysta fartyget kan vara ”Eolus” Reg 9031 byggd 1948 Pukaviks varv (Blekinge). Levererades 1948 till Wingrens i Oskarshamn såld 1953 till Göteborg 1962 till Skärhamn 1965 till Damnark 1970 till Panama 1977 förlist i Valettas hamn del av fartyget är restaurang på land.

Besättningslistan för Svartön

Per-Olav Albrektsen i Mosjøen i Norge har en efterlysning om besättningslistan för malmfartyget Svartön 1940. Han skriver så här: ”Grangesbergsbolagets malmskip ”Svartön” som gikk i malmfart mellom Narvik og England ble den 3. januar 1940 torpedert av den tyske ubåten U-58 utenfor den engelske kysten. 20 av besetningen omkom, 11 ble reddet av en engelsk vaktbåt. Min far var en av de reddede, han er nå snart 92 år.  Min far husker noen av navnene på mannskapet, men jeg skulle gjerne ha fått se den komplette manskapslista. Jeg håper at Klubmaritim kan bidra til  dette.” Han bifogar två bilder:   Svartön   Svarton_senket   Svar från Karl Osterman: Kontakta Stadsarkivet i Stockholm, och be att få en kopia på Sjömansrullan för Reg.nr. 5333 för den aktuella tiden. Tror att priset ligger på c:a 3-4 kronor per sida i kopieringskostnad.

Ett märke

Bosse Nord, ordförande i Västerviksavdelningen, undrar om ett ett märke som hittades i Rotterdam under andra världskriget efter en stor bombräd där. Maila webmaster om du har någon upplysning att ge, eller vänd dig direkt till tidningen Utkik enligt adress i artikeln. Svar från Klubb Maritim Malmö: Troligen har märket inget med sjöfart att göra. Så här ser det ut: marke En artikel om detta finns i tidningen utkik nr 2 2009. Den återges här med tillstånd: utkikartikel

 

 

 

This page has the following sub pages.