Efterlysningen
Här kan du efterlysa eller göra efterforskningar om allt möjligt sjöfartsrelaterat. Det finns många obesvarade efterlysningar. Scrolla ner och se om du känner igen något.
Har du svar på någon efterlysning, maila till webmaster, så skickas svaret vidare till den som frågar.
2011-08-14: En ny sida med information om hur man forskar om fartyg och sjömän.
2011-08-05: Vi har fått in många och uttömmande svar från Jan Hermansson på Sveriges Sjömanshusmuseum i Uddevalla, som förmedlat fartygshistorik från Tore Olsson i Mörrum. För att inte efterlysningssidan ska bli alltför lång ligger svaren på undersidor. Länkar till svarssidorna finns i anslutning till respektive efterlysning.
Stort tack till Jan Hermansson och alla andra som svarar på efterlysningar här!
.
M/S Ester
Hasse Sörkvist undrar om det går att hitta någon bild på m/s Ester från Ramholmen i Bohuslän: ”Min morfar var påmönstrad 1930-1931. Skulle vara tacksam för bild och eller uppgifter om denna skuta som gick på inrikes och utländska hamnar.
.
Segelfartyget Vida
Peter Strandell söker efter bilder och uppgifter om segelfartyget VIDA: ”Byggd i Vlaardingen 1916 Holland, DWT: 205. BRT 161(149) Netto:98(93). Vida fanns i Stockholm från 1970 fram till 2000-talet då hon såldes utomlands.”
Ett lotsfartyg
Kjell Björklund och Lars Palmgren undrar om någon vet något om detta lotsfartyg. Det är fotograferat vid Huvudskär någon gång på 1920- eller 30-talet. Klicka på bilden för att se den i större format.
2012-04-27: Kjell Björklund tror att detta är lotsångaren Vega som fanns på Dalarö i början av seklet. Han vill gärna ha mer uppgifter om båten. En pdf-fil med ett foto finns på Dalarö hembygdssida.
.
S/S Vinga och S/S Lister
Åke Ohlsson letar efter fartyg där hans far arbetat: ”Jag söker foton på två båtar som min far var eldare på. Den första är S/S Vinga som blev torpederad 6/12 1939, detta fartyg hette tidigare Aydon och är byggd på Blyth Shipbilding & Dry Docks 1923 men kom i trafik hos Rederi A/B Bifrost (JR Trapp) 1937.
Det andra fartyget är S/S Lister som blev torpederad 16/12 1939, byggd i Sölvesborg och sjösatt 1928 och levererad till rederi AB Falkvik. Det skulle vara trevligt att få se foton på dessa två nu när jag håller på att forska om min fars liv, han gick bort 1978. Eller om det skulle kunna finnas foto av något systerfartyg.”
.
S/S Bore
Olle Wennström skriver: ”Jag släktforskar ganska mycket och många av mina tidiga släktingar var sjömän. Min morfar gick till sjöss när han var 13 år gammal och spenderade 51 år på vågen, merparten av tiden som styrman eller befälhavare. En av hans många båtar var s/s Bohuslän. Hans syster Sanda var gift med och seglade tillsammans med en befälhavare, Axel Strömberg, som bland annat hade ett fartyg som hette Bore. Jag har fått hjälp att identifiera fartyget i fråga. Men hur får jag tag på bilder av s/s Bore? Axel Strömberg och hans sedermera fru, Sanda f. Plate, beskriver en intressant historia med sina livsöden. Hon flyttar 1919 tillsammans med Axel, som hon då inte är gift med. De går till sjöss tillsammans och lever där intill att Axel dör 1933, bara 38 år gammal.” Olle Wennström har tekniska data om S/S Bore men vill få tag i en bild.
.
Ångbåtar
Eva Skog släktforskar och undrar över ett antal gamla ångbåtar: ”Jag hjälper en god vän att släktforska och hennes morbror Axel Emanuel Holm född den 18/2 1892 vid Fredriksborg, Örebro stad, var sjöman på en del ångbåtar. Jag skulle vilja veta lite mera om dessa båtar. Det gäller ångbåtarna Tyr, Jane, Virgo, Bertha, Gustaf Adolf, Nerva och Carolus. Han mönstrade av i London den 5 december 1917 från Carolus.”
.
.
Förlisning
Ragnar Fast undrar över en förlisning 1872: ”Min farfars far Anders Magnus Fast var född i Misterhult 1824-03-31. Han blev sjökapten och försvann i ett skeppsbrott på resa från Singapore till Amerika eller Kina. Han är antecknad i dödsboken i Västervik i mitten av juli 1872 tillsammans med 8 andra besättningsmän. Om skutan kom från Västervik måste detta ha varit en stor katastrof för staden och dess invånare. Finns det någon som har lite mer information om skutan och vad som egentligen hände?”
.
S/S Montrose
Eva Lundquist efterlyser ett fartyg som hette S/S Montrose där hon vikarierade som gnista i en jul 1970-71: ”Har förgäves sökt i Kommandobryggan och på andra ställen men hittar ingen bild på båten. Jag försöker hitta bilder som jag saknar från de fartyg jag var mönstrad i under min sjötid som varade 1967-77. Har hittat en passagerarbåt och en äldre båt med samma namn, men det ska alltså vara ett ångfartyg som Louis de Champs rederi AB i Stockholm ägde. Från början hette båten S/S Ariel när den byggdes, men ändrade sedan namn till S/S Montrose.”
Flera bilder har kommit in som svar på denna efterlysning.
.
Ångaren Åmål
Åke Westermark undrar om någon känner till detta fartyg: ”Jag har ett skeppsporträtt av ångaren Åmål, målat av Tor Schüssler troligen på 1920-talet. Jag skulle gärna vilja ha information om data på båten, mått, byggår, historik m.m.”
(Klicka på bilden för att se den i större format).
2012-01-29 Svar från Anders Engdahl: 1845 SHLD S/S Åmål byggd 1889 som Sigrid vid södra Garn, blev Åmål 1923 och hamnade i Vättern 30/3 då Åmåls Nya Rederi gick upp i Brandstorps rederi.
5/5 1950: installeras en 2 cyl Munktell (June?) 150 hkr. Säljs 13/2 1956 för 32 000 kr och blir Merchant. Ett flertal försäljningar följer. Tas ur frakt fart 1963 då det uppges att hon legat still de senaste 5 åren. Ligger sjunken med 30-gradig slagsida vid varvet Grisslehamn.
Ytterligare försäljningar följer. 1968 anges hon sjunken vid Ulvsunda. Bärgas 1971 och sjunker, under bogsering till frihamnen för bränning, vid Fredhäll på 20 m djup, skall inte bärgas. Mått: 30,69 x 7,10 m, djup 3,30 m.
Fakta ur B.Larsson: Vänerbåtar del 1 (mycket mer fakta finns i boken både om Åmål och andra)
.
Fartyg i Le Havre 1928
William Ressel efterlyser ett fartyg i Le Havres hamn 1928: ”Jag efterlyser lite information om fartyget på bilden. Om man granskar bilden ordentligt så verkar fartyget heta FALKVIK eller något liknande. Bilden är tagen 1928 i Le Havre, som synes är det en hygglig last av trä ombord och lite slagsida har man också. Enligt informationen på baksidan skall man lossa last för att sedan gå vidare mot Tyne och ta en last till Göteborg. (Klicka på bilden för att se den i större format).
Min farmors bror (Fred Wallin Ihre, Hangvar, Gotland) var sjöman i början av förra seklet och fick sätta livet till i en sjöolycka. Enligt sägnen så råkade fartyget han var på ut för ett riktigt överhandsväder, Fred skulle ordna något på däck, får se en mycket stor våg komma in över fartyget varpå han kopplar ett bastant grepp med armarna i ett vant, när vågen passerat syns han inte till, men intrasslad i vantet sitter han avslitna arm. Om detta är sant eller ej vet jag inte men det skulle ha hänt i slutet av 1920-talet och då var det väl sannolikt att det var just detta fartyg som finns på bilden. Vore intressant om den finns någon som kan vidimera historien eller har andra upplysningar om fartyget och händelserna.”
2012-01-08: Svar från Anders Nilsson: ”Visst är det ångaren FALKVIK av Sölvesborg! Reg. Nr. 3453 tillhörande Rederi AB Falkvik i Sölvesborg. RAB Falkvik hade 15 ångare under åren 1916-1956 och upphörde 1996 genom fusion till Rederi AB Polar.
För tillfället har jag en pågående utställning om Rederi AB Falkvik och dess 15 kolfyrade ångare på Sölvesborgs bibliotek. RAB Falkvik kommer att behandlas i ett kapitel i en bok som är under arbete om Sölvesborgs Varv.
Ångaren byggdes 1899 vid Howaldtswerke i Kiel på beställning av Rederi AB Nordstjernan i Stockholm som levererades den 11 april 1899 under namnet NORDSTJERNAN. Ångaren var den första av flera mindre ångare förstärkta för tunga laster som rederier skaffade under 1900-talets första decennier. Fördelen med ångaren var att hon kunde taga full last på 15 fots djupgående. Nordstjernan sysselsattes i Nordsjöfart men gjorde även enstaka transoceana resor. Längsta resan gick 1915 till sydamerikanska västkusten och hem via Panama kanalen.
Den 13 september 1920 förvärvades ångaren av Rederi AB Falkvik i Sölvesborg och döptes om till FALKVIK sysselsattes i nord/östersjöfart. Hon var en av de svenska handelsfartyg som låg i engelsk hamn vid krigsutbrottet 1939 och togs direkt av engelsmännen i charter och återsåg inte Sverige fören efter krigsslutet 1945. Det var en stor händelse när hon då skamfilad anlöpte till Sölvesborgs varv med större delen av samma besättning som 1939 med befälhavaren Harald Jönsson, Sölvesborg. Ångaren var rederiet trogen i 35 år till 1955 då hon såldes till AB Carl Persson & Söner i Ystad för nedskrotning.
Gällande din andra fråga kan jag inte idag vidimera den men vill återkomma. Tyvärr är det så att rederiets handlingar har spritts omkring då de fanns på Sölvesborgs Varv, med ägarebyte och med Svenska Vars inträde har allt splittrats. Men nu har äntligen vi lyckats från olika håll fått ihop alla av RAB Falkviks styrelseprotokoll.
Båtologhälsning, Anders Nilsson, Sölvesborg”
.
Svenska rederier
Ulf Axel Nilssons vill veta mer om fartyg i flera svenska rederier: ”Finns det någon som har några bilder att skicka till mig på fartyg i rederiaktiebolagen Allians, Arild, Jonstorp, Falken, Maud, Nordia, Virginia eller fartyg tillhörande Thorerederierna. Tar tacksamt emot såväl gamla som nya fartyg i dessa rederier som startade som aktiebolag redan 1897 och fram till på 1980-talet. ” (Maila till webmaster enligt ovan, så förmedlar jag kontakten. /Eva)
.
Ett okänt fartyg
Fredrik Grufman skriver så här: ”På vårt sommarställe hänger en tavla med ett fartyg som en tidig anhörig har tjänstgjort på. Vi undrar såklart vad det är för en typ av fartyg. Kan inte hitta något som liknar det, i alla fall inte efter en snabb wiki-sökning. Är det någon som vet?”
Klicka på bilden för att se den i större format.
2011-12-10: Svar från William Ressel: ”Det råder ingen större tvekan om att det är HMS Fylgia som finns på bilden. Fotot är taget i fartygets tidiga ålder dvs innan 1931 då de förliga kassemattpjäserna togs bort. Fartyget byggdes efter hand om och fick med tiden ett helt nytt utseende. Bland många uppgifter så användes hon även som långresefartyg och var berömd för sina fina linjer, kallades internationellt för den ”Vita Svanen”.” Stort tack för svaret!
M/S Harald Berg från Tromsö
Norske båtologen Jarleiv Bøe i Bergen efterlyser information om det här fartyget.
Tremastaren Idalia
Efterlysning från Jan Wallentin: ”Någon gång 1929 var min farbror, numera bortgången, ombord i tremastaren ”Idalia” från Råå. Vore roligt att få veta litet mer om denna skuta som förmodligen inte finns kvar.”
Bilder och svar 2011-10-31 och 2011-09-21 från Anders Bengtsson.
.
Vad hände med Libal?
Eivor Grafsund frågar om fartyget Libal: ”Kan någon ge mig upplysningar om skeppet Libal som lämnade Norrköping 1898-05-25. På det skeppet som gick på utlandstrafik fanns sjömannen Gustaf Fridolf Munter född 1881-04-11 i Delsbo. Detta är det sista jag vet om denne sjöman, inskriven vid Gävle sjömanshus med nr 4834. Vad hände med fartyget? Där bör väl finnas uppgifter om besättningen, om någon rymt, mönstrat av, blivit ihjälslagen någonstans, etc. Om någon kan hjälpa mig är jag tacksam.”
.
Rederierna Kinnevik och Transit
Bengt Engblom undrar: Finns det någon som kan hjälpa mig med information om Red. Ab Kinnevik, Lidköping. Rederihistorik och fartyg. S/S Lida var ett fartyg de hade. Sedan till Ångf. Ab Transit, kan någon berätta hur mössmärket och eller skorstensmärket såg ut i Transitfartygen?”
.
Alca eller Aloa?
Tommy Jakobsson har en fråga om fartyget på bilden här: ”Var på besök på Fårö i somras. Såg då fartyget ALCA (eller möjligen ALOA) ankrat norr om Fårö. Tog en bild som bifogas. Sökte sedan på internet för att se varför den låg där den gjorde och om det fanns andra informationer om fartyget. Hittade inget. Har någon information är jag tacksam.” Klicka på bilden för att se den i större format.
.
Fartyg från andra världskriget
Philip Clarke skriver: ” Jag försöker få information och även en bild av ett svensk fartyg som min far åkte på i 1943 från Egypten till Adelaide i Australien. Min far var australisk soldat som stationerades i Kairo under kriget och efter att Singapore föll så togs de flesta australiska soldaterna hem för att försvara Australien och många skickades upp till Nya Guinea och hela området där Japan behövde bekämpas.
Min far kom hem lite senare eftersom den brittiska krigsmakten ville att han skulle stanna lite längre. I alla fall, fick han och några andra soldater resa till Adelaide på ett svensk fartyg som heter Ellen Key, fartyget var målade i svenska färgerna, klart och tydligt, för att undvika att bli attackerade av fienden. Min far är rätt gammal nu och har nu sagt att den kan ha hetat LNK, men för många år sedan sa han Ellen Key som jag kände igen direkt som den svenska författarinnan. Han har berättat att han sov på en planka uppe på däcken.
Jag undrar om någon kan hjälpa mig att hitta lite mer information om fartyget och även om hur utbred den svenska handelsflottan var i vattnet runt om Australien. Någon kanske vet var man leta eller fråga.”
2011-10-12, svar från Hanne Hjermitslev: ”Da jeg tit er ind at studere jeres webpage med stor interesse, har jeg set denne efterlysning fra Philip Clarke med overskriften Fartyg från andra världskriget
Den drejer sig om at finde fartøjet (svensk), som Philip Clarke’s far kom til Australien med i 1943. Kunne det nævnte fartøj ”Ellen Kay” mon i stedet være dette norske fartøj ”Elin K” – (prøv at udtale det på engelsk – Elin kunne blive til ”Ellen” – og K bliver til ”Kay”). Dette norske fartøj ser ud til iflg. Warsailors at have gjort nogle ture til Australien under 2. Verdenskrig. Men jeg vil overlade til jer på Klubb Maritim at skønne, om dette kunne være skibet.”
http://www.warsailors.com/singleships/elink.html#crew .
.
Fartyg på 50-talet
Pernilla Jonasson efterlyser information om några fartyg: ”Min far Erik Backman född 1937-05-15 arbetade som sjöman under åren 1953-1955 på båtarna BT III, S/S Brage, Svea Reuter, Runmarö. Var kan jag hitta information om besättning, destination, journaler mm?”
2011-09-21: Svar från Göran Forsén om Svea Reuter. Göran Forsén har skickat en text hämtad från Kommandobryggan och som jag väntar närmare besked om innan den kan publiceras. Vissa uppgifter finns på Faktaomfartyg och på Sjöhistoriska Museet. /Eva J, webmoster
..
.
S/S Roslagen eller Svarten
Bo Krisping i Bergen i Norge efterlyser sin seglarkompis Jonny Johansson från S/S Roslagen eller Svarten 1957-58. Han ska vara i 70-årsåldern idag.
..
S/S Roland
Bertil Arvidsson undrar om han kan få hjälp att hitta information om ångbogserbåten “Roland” byggd i Nyköping 1896-1897? Hon gick till Finland redan 1915 (Nyborg) där hon fortfarande är aktiv.
..
Vad hände Charles Sigfrid Andersson Hertzberg?
Åke Edwardsson i Växjö skriver: ”Min morfar Charles Sigfrid Andersson Hertzberg, född 1875-06-03 i Göteborg, seglade 1897 med Ångfartyget Selbak av Fredrikstad från Fredrikshamn till Göteborg som jungman. Han blev inskriven vid Göteborgs sjömanshus som nr 478. Detta var det enda jag hittade på landsarkivet i Göteborg. Några år senare finns han med i kyrkoboken som styrman. Hur letar jag reda på vad som skett med eventuell utbildning och befordran. Han var alla år -97 till 1907 frånvarande från värnplikt?”
..
Cecilia förliste 1989
Peter Ståhl i Trelleborg efterlyser bilder och andra dokument om Cecilia: ”Jag seglade 1969 på en liten coaster vid namn ”CECILIA”. Traden var Odense – Kiel – Storugns – Luleå. Hon var byggd på Sietas 1967. Hon namnades vidare om till ”Kungstein” – ”Ann Carina” – ”Kreyvang” – ”Strilvang” – ”Hystein”. Förliste sorgligt nog i Biscaya ca 1989. Jag efterlyser foton/ritningar etc. kring detta trevliga lilla fartyg.”
Svar från Jan Hermansson om Cecilia
..
S/S Luna och S/S Frey
Lena Thorsen har en efterlysning: ”Jag söker information om eller vart jag kan vända mig för att få svar på lite frågor om dessa två fartyg, jag vet att bägge tillhörde Stockholms Rederiaktiebolag SVEA. Min farmors mor arbetade på S/S Luna tills hon blev sjuk 1913, lite mera än ett år innan fartyget blev torpedat. Men jag vill veta när hon mönstrade på den och om hon arbetade på någon annan båt innan 1908, då fick hon min farmor som hon lämnade på barnhem i Stockholm. Hon stod hela tiden skriven på en adress i Stockholm men skickade brev till barnhemmet från S/S Luna Gammelby?
Var de som arbetade på sjön tvungna att stå skrivna i en stad fastän de inte bodde där? Det andra fartyget S/S Frey finns inte med på Sveas fartygssida, men jag har flera brev från en H? Lindhé, befälhavare på Ångf Frey, och högst upp i vänstra hörnet på brevet är det stämplat med Stockholms Rederiaktiebolag SVEA i halvcirkel och så står det Ångf. Frey under cirkeln, så det bolaget måste väl ha ägt den båten någon gång?
Vad jag undrar är om man kan se mönstringslistor någonstans på personalen och om det finns något foto på min farmors mor kanske? Och så vill jag veta mera om vem denna befälhavare på S/S Frey är och vad han heter mera än H? Lindhé, så om någon har någon svar eller vart jag kan söka vidare för svar vore jag tacksam.”
..
Ångfartyg från början av 1900-talet
Carl-Gunnar Bergström skriver så här: ”Jag håller på att släktforska om min farfar. Han har seglat maskinist i flera ångbåtar. Nu undrar jag om ni i Klubb Maritim kan hjälpa mig var jag kan finna ev bilder på dessa:
Ångaren Tohrhild på 1041 reg ton. Redare: Hugo Persson i Landskrona. Farfar var där 1912.
Ångaren Helge på 239 reg ton. Redare: Harry W Donner i Åhus. Farfar var där 1916.
Ångaren Ragnar på 539 reg ton. Redare: K A Andersson i Karshamn. Farfar var där 1936.
Ångaren Severin. Här har jag inga mer data. Farfar var där 1918.
Ångaren Pallas från Göteborg. Har inga fler data. Farfar var där 1925. Har frågat Pallasbolagen i Göteborg men de har inte haft någon ångbåt vid den tidpunkten. Jag har sett på nätet om försvunna fartyg men inte hittat dessa. Är mycket tacksam om det går att finna.”
Nya och gamla svar om ovanstående ångfartyg.
.
Fyrmastaren Sonja från Skärhamn
Vad hände med fyrmastaren Sonja? Det undrar Göran Sandberg som skriver:
”Jag fick följa med som köksassistent sommaren 1959 då hon var hemmahörande i Rönnäng på Tjörn. Hon var en fyrmastad vart skonare som nu gick för maskin. Byggd i Korsör vill jag minnas i Danmark 1923, då fick hon ett fransk klingande namn, ”Du..” någonting. Det måste väl varit ett av de senaste segellastfartyg som byggts? Vi lastade bräder längst upp i Finland, Röytää, som vi gick med till Aalborg i Danmark. Det sista jag hörde om henne var att några lotsar i Göteborg köpte henne, och fann hittills oupptäckta grund. Sen hörde jag att hon sålts till Filadelfia och att där blev hon ett restaurangfartyg. Jag skrev till hamnmyndigheten i Filadelfia och frågade om hon fanns där men fick svaret att de inte visste något om henne.”
.
Ångaren Glitt
Sven Eriksson i Kalmar vill veta mer om ångaren Glitts historia under åren 1941-43: ”Hände något speciellt? Min far Ernst J R Eriksson, född 1908-04-02 i Ö Eneby, Norrköping, död 1975-02-07, mönstrade på som matros 19411009 i Västervik. Därefter har jag inte lyckats hitta någon om uppgift om hans sjömansliv – avmönstring eller annat. Glitt var ett lastfartyg under Ture Hillerström i Malmö med destination Nordsjön enligt sjömanshuset i Västervik. Var finns uppgifter om fartyget? Tacksam för något svar.”
..
S/S Calabria
Georg I. Hindersson har följande efterlysning: Jag behöver uppgifter och bilder på Svenska Lloyds S/S CALABRIA byggd på Oskarshamns Varv år 1916. Hon var på 1277 DW med Call sign SMVA, längd 236,2’ med hemmahamn Göteborg.
Om Club Maritim kan ge mig tips i sökandet skulle jag bli mycket glad.”
..
Skutan Gunborg
Kristina Andersson i Halmstad söker efter bilder/foton på en skuta som hette Gunborg: ”Min morfar var skeppare på den i Halmstad, omkring 1920. Den seglade under Moritz Fraenkel och Co, från Göteborg, enligt vad jag hört.
Jag läste nyligen på nätet om en skuta med samma namn, som körde runt i Bohuslän och köpte upp virke. Detta var längre fram i tiden, men jag tänkte att det kanske kunde vara samma båt? Då hette skepparen Ture Andersson och Karl-Wimar Larsson från Hunnebostrand hade arbetat på skutan. Finns det möjligen någon som har en bild på denna Gunborg och som känner till hennes historia?”
.
Kol- och oljeeldade ångfartyg
Bengt-Åke Larsson söker kontakt med någon som kan/vet något om övergångstiden mellan kol-/oljeeldning i ångfartyg. Fanns det hybrider? Konverterades fartyg från kol till oljedrift? Funkar trippelexpansionsmaskiner med oljedrift? Vet du något om detta?
..
Ett danskt lastfartyg
Henrik A. Eddie i Norge efterlyser ett danskt lastfartyg: ”Min etterlysning gjelder et dansk lasteskip som var på timecharter i 1964/65 for den nordamerikanske linjen som gikk mellom US østkyst og sydamerikas vestkyst. Navnet på linjen var West Coast Line – men hva var navnet på det danske skip? Opplysninger om skipet og om linjen skulle være fint å få til skipsfartshistorisk artikkel.”
..
Rederiskorsten
Anders Ekberg frågar efter information om ett skorstensmärke: ”Jag har en äldre oljemålning, kan vara 1930-tal. Ett hamnmotiv med ett fartyg, koleldat vilket man ser på röken. Svenskflaggat. Skorstenen är svart högst upp. Under den en smal vit rand. Under den är hela skorstenen röd, mönjeröd på målningen. Vilket rederi kan det vara? Bratt hade ingen vit rand och var svart nedtill under det röda.”
..
Kungsholm och Gripsholm
Kjell Jansson i Kungshamn skriver: ”Jag håller på med ett arbete om Svenska Amerika Linien 1961 – 1965. Under denna tid var jag periodvis anställd ombord på både Kungsholm och Gripsholm. Hösten 1965 gjorde Kungsholm sin sista resa under svenskt flagg med en Medelhavs- och Europakryssning. Den 6:e oktober kom fartyget till Göteborg och förtöjdes akter mot akter med Gripsholm. Alla passagerare samt en stor del av besättningen flyttades över till Gripsholm.
Det finns ett vykort från denna händelse och troligen ett antal fotografier. Eftersom jag själv deltog i avmönstring från Kungsholm och påmönstring på Gripsholm samt flyttning av mina saker från en båt till en annan, hann jag själv inte fotografera under denna dag. Jag är intresserad av att få tag på vykortet eller en bild från denna händelse. Vart kan jag vända mig?”
..
Barken Elma B Lina
Janne Göthberg i Habo skriver: ”Är ägare av denna modell, barken Elma B Lina av Boston. Har ärvt den efter min far, skeppare Hilding Magnusson från Brandstorp. Han ropade in den på auktionskammaren i Jönköping i början av 1930-talet. Betalade då 27:50 för den. Är intresserad av att få veta lite om detta fartyg. Finns det någon som kan berätta? Skulle också vara roligt att få höra hur den hamnade på auktionskammaren i Jönköping.”
.
S/S Dana
Lars Jarlsbo är författare och journalist och har följande efterlysning: ”Jag har en anteckningsbok förd av en för mig okänd person. Personen i fråga skrev en form av dagbok under en resa från Stockholm till Lübeck och ner i Europa. Resan företogs i april 1894 ombord på Dana. Samma år såldes Dana till nybildade Ångfartygs AB Stockholm-Lübeck (Nyman & Schultz) från Ångfartygsbolaget Södra Sverige, Stockholm. Om det är som jag tror tog Dana inte många passagerare. Mannen ifråga åkte ensam, Kan det finnas kvar något slags register över passagerare ombord från det här året och i så fall var?”
.
Skonare från 1880-talet
Rolf Schillén har skickat en efterlysning om gamla skonare: ”Håller på med uppdatering av min hemsida om Edeby by Väddö www.edeby-by.se och under rubriken Sjöfart skriver jag om en edebybo som har en intressant berättelse om hur det var att vara ung på 1870-talet i Edeby. Han var liksom de flesta väddöbor till sjöss, i detta fall på 1880-talet.
Frågan: Erik Wiktorin tjänstgjorde ombord på skonaren Allvik samt tillsammans med båtsman Rit i Edeby på ”Maria Haydorn” på 1880-talet i Roslagen eller östersjöfart. Hans första båt var skonaren August från Granö vilket han beskriver i Rospiggen årg 59/60. Önsker veta mer, förstås.”
.
En hamn, men vilken?
Vilken hamn är detta? Det undrar Janis Priedits i Lund som skriver: ”Jag har en fråga angående bifogad bild, som kommer från Järnvägsmuseet i Sverige (troligen Gävle). Jag fick en fråga, från den person i Stockholm som ordnade den här bilden till mig, om jag kunde lista ut var bilden är tagen. Så mycket är känt att det lilla motorloket är tillverkat av Bergbolagen i Lindesberg (troligen 1948) och sålt Kristianstad. Dylika lok tillverkades under 1940-talet, främst för att dra torvvagnar på mossarna.
Vilken hamn kan det vara? Om man tittar på bakgrunden så liknar det Bohuslän men kan mycket väl vara någon annanstans. Bilden kan ju också vara arrangerad. Det var inte ovanligt att använda motorlok och tippvagnar för olika hamnarbeten på den tiden. Om man ser på lokets skugga så faller den från samma håll som byggnaden i vänstra nedre kanten. Sedan har vi ju båtarna. Den t.v. har siffror som slutar på 28 så mig säger det inget.”
.
M/S Svezia
Så här skriver Nils-Erik Sundstedt i Klagshamn: ”Detta fartyg blev torpederat 16/8 1942 av tyskarna under andra världskriget. Fartyget byggt i Köpenhamn 1912. Har fått tillgång till en handskriven loggbok i livbåten av min kusin Börje Sundstedt. Min farbror Erik Sundstedt var kapten ombord. Fartyget tillhörde rederiet Nordstjernan eller Johnson Linjen. Jag är intresserad av uppgifter om detta fartyg, eventuellt om det finns någon modell.
Jag håller på med släktforskning. Min morfars bror Martin N Sjöholm emigrerade 1901 med en norsk båt S.S Norge 1901 från Köpenhamn och anlände 27/1 1901 i New York. Är det någon som har uppgifter om detta fartyget.”
Svar om Nordstjernas M/S Suecia från Carl-Gunnar Bergström: ”Fartyget var det första svenska fartyg med dieselmotor och byggdes i Köpenhamn. Många av dina frågor går att finna i två fina böcker som finns att studera på Malmö Stadsbibliotek. En bok heter Rederiet skriven av Thorsten Rinman handlar om Johnson Line under 100 år. En annan fin bok heter Svenskt sjöfolk i krig & fred (band 1). Här finns en artikel om hela förlisningen och även talar om kapten Sundstedt. I båda böckerna finns bilder av fartyget.
Suecia hade systerfartyg som hette Pedro Christophersen och Pacific. Min far Eric Bergström seglade 3de maskinist i Suecia en kort tid 1933 och därefter i flertalet Johnsonbåtar.”
Stort tack till Carl-Gunnar Bergström för svaret!
.
Baltenland och andra förlisningar
Håkan Karlsson i Västervik vill gärna komma i kontakt med någon som har fotografier på den tyska ångaren Baltenland som blev torpederad på hösten 1941 utanför Västervik. Resterna ligger kvar ute på Storgrund, skriver han.
Han är också intresserad av två andra förlisningar av Sveabolagets ångare. Båda hette Gustaf Wasa och förlisningarna var 1907 och 1936. Är det samma fartyg? Vet du något om detta? Maila till webmaster.
Svar 2011-01-22 från Karl Osterman: ”Det är inte samma fartyg, 1907 ägdes detta fartyg av Sveabolaget. 1936 var detta fartyg ägd av RAB Gustaf Wasa i Kalmar. Hitta foto på Baltenland blir nog en omöjlighet, var byggd 1915 som Headcliffe, 1932 fick hon namnet Mount Parnassaus och 1936 till Ryssland och fick namnet Tautmila. 1941 i juni månad kom hon i tysk tjänst. Torpederad samma år den 16/10 av ryska ubåten SC 323.”
Tack till Karl Osterman för detta svar!
.
Sjömän på Brodinbåtar
Bertil Hägerhäll i Uppsala har en efterlysning: ”Jag skulle vilja komma i kontakt med sjömän som seglat tillsammans med min morbror Fredrik Gustafsson som var skeppare på ett antal Brodinbåtar under åren 1940 till 1957. Fartygen var Lali, Lena/Lena Brodin, Si Brodin, Yvonne, Astri, Paranagua, Lia och Disa III. Min morbror dog tidigt (1972) innan jag han prata om den här tiden med honom så det skulle vara roligt och intressant att få kontakt med någon som var med och som kan berätta lite om hur det var.
Jag som frågar heter Bertil Hägerhäll och finns på adress Övre Slottsgatan 26B, 753 12 i Uppsala. Min mailadress är: bertil@ardeanova.se.”
.
Högsjöbåt med motor från Valdemarsvik
Roland Sundberg efterlyser information om sin båt. Hans efterlysning, med bilder och Powerpointfil, finns på Klubb Maritim Westerviks hemsida.
.
Förlisning 1916 vid Kosteröarna
Danskregistrerade skonaren/galeasen ”Sarpen” (tidigare ”Freia” 1914) byggd i danska Marstal 1892 förliste/strandade 1916 på sin rutt mellan norska Sarpsborg och Strömstad utanför Kosteröarna varvid danske kaptenen och skeppspojken omkom, endast styrmannen överlevde och bör troligen varit vittne i sjöförklaringen som hölls därefter. Skeppet bärgades och 1917 hamnade hon i svensk ägo. Är det någon som har närmare upplysningar om detta och/eller tidigare uppgifter om skeppets öden och äventyr under åren 1892 – 1916?
Hälsningar, Fred-Erik Olsson
-
Ångfartyget Patriot
Jag har länge letat efter uppgifter om ”Skrufångfartyget Patriot” byggd 1878 i Newcastle tillhörigt G. & L. Beyer för Syd-Svenska Ång-Aktiebolaget. Enligt kyrkböcker i Malmö har fartyget ej hörts av efter den 11 december 1883 på resa till Malmö under ett oväder i Nordsjön. Finns det någon bild på fartyget och hur förliste fartyget?
Jag är även intresserad av uppgifter om ångfartygen Alexandra och Vesta tillhörigt samma bolag.
Med vänlig hälsning, Sten Persson, Lund
.
S/S Crena
Jag har precis köpt en tavla med en norsk ångare som heter S/S CRENA – Bergen. Jag har sökt information om S/S Crena men kan inte hitta något på internet. Är det någon som vet något om henne eller vart jag kan hitta info någonstans? Tackar på förhand // Peter Lindberg (medlem i Klubb Maritim)
..
Båtsman från 1700-talet
Helene Assarsson skriver: I min släktforskning har jag mött en båtsman som 1759 var kommenderad på ”Höken”. Finns det några fakta om denna båt? Jöns Svensson Korp var båtsman från Mjällby socken. Maila webmaster om du har någon upplysning att ge.
..
Ångaren Thor
Jens Nilsson i Kalmar undrar följande: ”Vid en släktträff då det diskuterades båtar i allmänhet framkom det att min farfar Gunnar Nilsson tilsammans med sina bröder, som drev ett antal sågverk, skulle någon gång på 30- eller 40-talet ägt ångaren Thor som finns kvar i Växjötrakten i dag. Vet ni något om ägarlängden på ångaren Thor?”
Svar:
Göran Forsén skriver: Ångaren Thor seglar fortfarande i Helga-, Tolg- och Asasjöarna norr om Växjö. Ägare är Smålands Museum Tel 0470 – 704200.
Lars Josefsson skriver: Ångaren Thor finns kvar i Växjö. Hon går med turister på Helgasjön varje sommar. Hon ägs numera av Växjö kommun. Länk till hemsida om ångaren Thor.
Skärhamnsfartyg
Ingemar Gollungberg skriver: ”Jag undrar om jag kan få hjälp med uppgifter om Skärhamnsfartyget Eolus eller Eulos. Förmodligen var det en träskuta och på den bild jag sett på henne har hon endast en mast på mitten. Övriga master troligen borttagna. Skulle kunna gissa att det ursprungligen var en tremastskonare.”
2010-09-05: Anders Nilsson i Klubb Maritims styrelse svarar följande:
Efterlysta fartyget kan vara ”Eolus” Reg 9031 byggd 1948 Pukaviks varv (Blekinge). Levererades 1948 till Wingrens i Oskarshamn såld 1953 till Göteborg 1962 till Skärhamn 1965 till Damnark 1970 till Panama 1977 förlist i Valettas hamn del av fartyget är restaurang på land.
Besättningslistan för Svartön
Per-Olav Albrektsen i Mosjøen i Norge har en efterlysning om besättningslistan för malmfartyget Svartön 1940. Han skriver så här: ”Grangesbergsbolagets malmskip ”Svartön” som gikk i malmfart mellom Narvik og England ble den 3. januar 1940 torpedert av den tyske ubåten U-58 utenfor den engelske kysten. 20 av besetningen omkom, 11 ble reddet av en engelsk vaktbåt. Min far var en av de reddede, han er nå snart 92 år. Min far husker noen av navnene på mannskapet, men jeg skulle gjerne ha fått se den komplette manskapslista. Jeg håper at Klubmaritim kan bidra til dette.”
Han bifogar två bilder:
Svar från Karl Osterman: Kontakta Stadsarkivet i Stockholm, och be att få en kopia på Sjömansrullan för Reg.nr. 5333 för den aktuella tiden. Tror att priset ligger på c:a 3-4 kronor per sida i kopieringskostnad.
En burk
Ulla Karlsson, en av våra besökare här, har hört av sig med en efterlysning. Hon skriver så här:
Jag har fått denna ”plåtburk” (se bild) av min far, som ärvt den efter sin morfar Sjökapten Karl Ludvig Larsson, troligen född 1847-08-12 i Strömstadstrakten. Han gick i sjömansskola i Göteborg.
Kanske är det någon som vet vad det är för flaggor på burken, så man kan forska vidare vilken båt han var kapten på.
Det vi kan tyda på burken är:
??????
Kapten Larsson
Skeppsmäklare
?? Van ??
Dordrecht Holland
Svar från Per-Olav Albrektsen i Norge: Emblemet på ”burken” består av det svenske flagget med det norske flagg oppe i venstre hjørnet. Et lignende flagg bestående av det norske flagg med svenske flagget oppe i venstre hjørnet ble brukt i Norge i unionstiden, altså fram til 1905.
Svar från Karl Osterman, Klubb Maritims bibliotekarie: I CD Sveriges befolkning 1890 finns följande Om Karl Ludvig Larsson: född 1847 i Strömstad, yrke Styrman. Gift man ensam i församlingen, samt obefintlig mellan 1881 – 1890. Finns ej 1900. Möjligen kan du hitta mer uppgifter om honom i Göteborgs Landsarkiv, under förutsättning att han tillhörde Göteborgs Sjömanshus.
Maila webmaster om du har någon upplysning att ge, eller vänd dig direkt till Ulla Karlsson på e-post.
Ett märke
Bosse Nord, ordförande i Västerviksavdelningen, undrar om ett ett märke som hittades i Rotterdam under andra världskriget efter en stor bombräd där. Maila webmaster om du har någon upplysning att ge, eller vänd dig direkt till tidningen Utkik enligt adress i artikeln.
Svar från Klubb Maritim Malmö: Troligen har märket inget med sjöfart att göra.
Så här ser det ut:
En artikel om detta finns i tidningen utkik nr 2 2009. Den återges här med tillstånd:
This page has the following sub pages.
